Pressmeddelande

Svenska riksdagsgruppen vill slopa fastighetsskatten på vattenområden

14.10.2003 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen har med gruppordförande Christina Gestrin som första undertecknare inlämnat in lagmotion med vilken man vill att privatägda vattenområden helt befrias från fastighetsskatt.

För tillfället är allmänna och samfällda vatten befriade från fastighetsskatt, likaså jord- och skogsbruksmark som brukas för att ge inkomster.

Enligt gällande lag har skattemyndigheterna rätt att uppbära fastighetsskatt på ett privat vattenområde. Det har däremot visat sig att värderingen av vattenområden inte är lätt, varför många områden på den grund lämnats obeskattade. Värderingspraxis har också varierat mellan olika kommuner. Skatteförvaltningen har nödvändigtvis inte kännedom om alla privatägda vattenområden, eftersom skatteförvaltningen får kännedom om dessa i samband med fastighetsaffärer.

- Detta leder till att beskattningspraxisen beträffande privata vattenområden är väldigt slumpmässig inom kommunerna. Dessutom varierar värderingen stort mellan kommunerna vilket gör det svårt för fastighetsägaren att kunna förutse fastighetsskatten, säger Christina Gestrin.

- För yrkesfiskarna är fastighetsskatten besvärlig och hotar på sikt hela fiskeriets lönsamhet. Kostnaderna är höga i förhållande till att vattnets värde har minskat på grund av spinnfisket etc.
- Eftersom fast egendom som används för jord- eller skogsbruk har undantagits från skatteplikten är det med hänvisning till jämlikhetsaspekter befogat och skäligt att även vattenområden som brukas av yrkesfiskare skulle befrias från denna skatteplikt, menar Christina

- Dessutom är skatteintäkterna på vattenområden så små att de kan beskrivas som betydelselösa. Skatten har fiskalt sett en liten betydelse, men kostnaden är stor för en enskild vattenägare, motiverar Gestrin.

Enligt gällande lagstiftning är allmänna vatten, vilka främst utgörs av Finlands territorialvatten och större insjöar, inte belastade med fastighetsskatt. Dessa offentligt ägda fastigheter har befriats från skatt främst på grund av förvaltningsmässiga skäl. Det ur ekonomiskt hänseende mest betydande undantaget från skatteplikten utgörs av jord- och skogsbruksmark som brukas för att ge inkomster.

14.10.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00