Svenska riksdagsgruppen vill slopa fastighetsskatten på vattenområden

14.10.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen har med gruppordförande Christina Gestrin som första undertecknare inlämnat in lagmotion med vilken man vill att privatägda vattenområden helt befrias från fastighetsskatt.

 

För tillfället är allmänna och samfällda vatten befriade från fastighetsskatt, likaså jord- och skogsbruksmark som brukas för att ge inkomster.

Enligt gällande lag har skattemyndigheterna rätt att uppbära fastighetsskatt på ett privat vattenområde. Det har däremot visat sig att värderingen av vattenområden inte är lätt, varför många områden på den grund lämnats obeskattade. Värderingspraxis har också varierat mellan olika kommuner. Skatteförvaltningen har nödvändigtvis inte kännedom om alla privatägda vattenområden, eftersom skatteförvaltningen får kännedom om dessa i samband med fastighetsaffärer.

- Detta leder till att beskattningspraxisen beträffande privata vattenområden är väldigt slumpmässig inom kommunerna. Dessutom varierar värderingen stort mellan kommunerna vilket gör det svårt för fastighetsägaren att kunna förutse fastighetsskatten, säger Christina Gestrin.

- För yrkesfiskarna är fastighetsskatten besvärlig och hotar på sikt hela fiskeriets lönsamhet. Kostnaderna är höga i förhållande till att vattnets värde har minskat på grund av spinnfisket etc.
- Eftersom fast egendom som används för jord- eller skogsbruk har undantagits från skatteplikten är det med hänvisning till jämlikhetsaspekter befogat och skäligt att även vattenområden som brukas av yrkesfiskare skulle befrias från denna skatteplikt, menar Christina

- Dessutom är skatteintäkterna på vattenområden så små att de kan beskrivas som betydelselösa. Skatten har fiskalt sett en liten betydelse, men kostnaden är stor för en enskild vattenägare, motiverar Gestrin.

Enligt gällande lagstiftning är allmänna vatten, vilka främst utgörs av Finlands territorialvatten och större insjöar, inte belastade med fastighetsskatt. Dessa offentligt ägda fastigheter har befriats från skatt främst på grund av förvaltningsmässiga skäl. Det ur ekonomiskt hänseende mest betydande undantaget från skatteplikten utgörs av jord- och skogsbruksmark som brukas för att ge inkomster.

14.10.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55