Pressmeddelande

Svenska riksdagsgruppen vill slopa fastighetsskatten på vattenområden

14.10.2003 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen har med gruppordförande Christina Gestrin som första undertecknare inlämnat in lagmotion med vilken man vill att privatägda vattenområden helt befrias från fastighetsskatt.

För tillfället är allmänna och samfällda vatten befriade från fastighetsskatt, likaså jord- och skogsbruksmark som brukas för att ge inkomster.

Enligt gällande lag har skattemyndigheterna rätt att uppbära fastighetsskatt på ett privat vattenområde. Det har däremot visat sig att värderingen av vattenområden inte är lätt, varför många områden på den grund lämnats obeskattade. Värderingspraxis har också varierat mellan olika kommuner. Skatteförvaltningen har nödvändigtvis inte kännedom om alla privatägda vattenområden, eftersom skatteförvaltningen får kännedom om dessa i samband med fastighetsaffärer.

- Detta leder till att beskattningspraxisen beträffande privata vattenområden är väldigt slumpmässig inom kommunerna. Dessutom varierar värderingen stort mellan kommunerna vilket gör det svårt för fastighetsägaren att kunna förutse fastighetsskatten, säger Christina Gestrin.

- För yrkesfiskarna är fastighetsskatten besvärlig och hotar på sikt hela fiskeriets lönsamhet. Kostnaderna är höga i förhållande till att vattnets värde har minskat på grund av spinnfisket etc.
- Eftersom fast egendom som används för jord- eller skogsbruk har undantagits från skatteplikten är det med hänvisning till jämlikhetsaspekter befogat och skäligt att även vattenområden som brukas av yrkesfiskare skulle befrias från denna skatteplikt, menar Christina

- Dessutom är skatteintäkterna på vattenområden så små att de kan beskrivas som betydelselösa. Skatten har fiskalt sett en liten betydelse, men kostnaden är stor för en enskild vattenägare, motiverar Gestrin.

Enligt gällande lagstiftning är allmänna vatten, vilka främst utgörs av Finlands territorialvatten och större insjöar, inte belastade med fastighetsskatt. Dessa offentligt ägda fastigheter har befriats från skatt främst på grund av förvaltningsmässiga skäl. Det ur ekonomiskt hänseende mest betydande undantaget från skatteplikten utgörs av jord- och skogsbruksmark som brukas för att ge inkomster.

14.10.2003

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45