Statsrådets redogörelse om postservicelagen

19.11.2003 kl. 00:00

 

Posten i Finland har med sin flerhundraåriga historia ett gott rykte att leva upp till. Att vi i detta stora avlånga land har endast 175 stycken hushåll som inte får sin post fem dagar i veckan, vittnar om att posten fortfarande uppfyller förväntningarna.

Då den nya postservicelagen skulle godkännas för ett par år sedan var vi många som var oroliga för vad lagen skulle ha för effekter på den framtida servicenivån. Postkontoren började samtidigt skötas av vanliga företagare och brevutdelningen skulle konkurrensutsättas. Nu vet vi att förändringarna inte blev så dramatiska. Inget nytt bolag tog sist och slutligen hand om brevutdelningen trots att en sådan koncession delades ut. Förändringarna inom postverksamheten under de senaste åren har gett upphov till många problem och uppretade kunder. Problemen är fortfarande inte helt och hållet lösta.

POSTOMBUDEN

Motivet med lagen var att kunna bedriva postverksamhet på ett ekonomiskt mer effektivt sätt utan att trappa ned på kravet om att säkerställa postgången i alla delar av landet. Lagen har till stora delar varit lyckad, men enligt redogörelsen handlar dock en stor del av klagomålen till Posten om postutdelningen och postombuden.

I initialskedet var kritiken mot postombuden starkare. Det fanns brister i servicen på en lång rad punkter. I de tvåspråkiga områdena blev man förbluffad över att man inte längre fick service på sitt modersmål på Posten. Man har sedermera försökt rätta till bristerna, men de borde aldrig ha fått uppstå. Det finns orsak att minnas Postmannaförbundets varningar om att en ombudsmannapost inte erbjuder service på samma nivå som pos-tens egen utbildade personal.

I redogörelsen framkommer att utbildningen av postombuden är väldigt kort – endast ett par dagar. Vid en granskningsrunda som genomfördes i början av detta år framkom att ombudens kännedom om deras lagstadgade uppgifter var liten. Nu på hösten gjordes en enkät bland verksamhetspunkterna som visade att endast hälften av de anställda deltagit i någon som helst utbildning. Att det slutliga resultatet av enkäten inte hann med i denna redogörelse måste man beklaga.

GLESARE KONTORSNÄT

Trots att Posten fortfarande har servicepunkter i alla av landets kommuner visar redogörelsen – trots att det är väl dolt – att antalet servicepunkter har minskat i antal sedan år 2001. Det är en oroväckande trend. Ifall kon-torsnätet minskar ytterligare, leder det med största sannolikhet till att de områden som redan nu behöver stöd och stimulans igen en gång blir av med service. Systemet med de nya postombuden blev rätt bräckligt. Det finns ingen garanti för att en företagare i all framtid vill fortsätta som postombud. Många företagare är missnöjda med den svaga lönsamheten och de ofördelaktiga kontrakten. Den dagen då företagaren väljer att lägga av, lider lokalsamhället risk för att slutligen bli av med sin lokala post. Alla samhällen är inte i den lyckliga situationen att flera företagare konkurrerar om ombudskontraktet.

BREV VS. DAGSTIDNINGAR

Aktiebolaget Posten i Finlands verksamhet omfattar flera sektorer. För den vanliga medborgaren så självklara brev- och paketförsändelserna utgör bara knappa 40 procent av omsättningen. Posten har skaffat sig större marknadsandelar inom t.ex. tidningsutdelningen genom köpet av bolaget Leijonajakelu tidigare i år. Statsägda Posten ökade sin marknadsandel från 20 till 67 procent inom tidningsutdelningen med denna affär. Det är skäl att fråga sig ifall det är ett statsägt bolags uppgift att skaffa sig en så stor marknadsandel på en marknad där det redan finns andra bolag.

Inom Svenska riksdagsgruppen är vi oroade för att de traditionella och de nya verksamhetsformerna hamnar i konflikt med varandra. Till de finländska välfärdskraven hör att få sin dagstidning utdelad hem till frukostbordet. I många regioner har Posten svårt att leva upp till detta krav på grund av den sena brevutdelningen. Svenska riksdagsgruppen inser konfliktsituationen eftersom brevutdelningen faller inom ramen för bolagets lagstadgade plikter, i motsats till tidningsutdelningen som är affärsverksamhet. Hushållen har nästan undantagslöst minst en dagstidning som man önskar få med den tidiga utdelningen. Tyvärr finns det hushåll i glesbygden som har fått ytterligare försämringar, när ett flertal hushåll nu får sin tidning med den tidiga utdelningen efter det att förändringar skett under hösten. Posten har ett grannlaga uppdrag i att se till att brevutdelningen inte oskäligt försenas och samtidigt se till att medborgare får sin tidning i tid. Tyvärr finns inga alternativ till Posten på den verkliga glesbygden, varför det inte finns någon annan adress att rikta kraven till.

SPRÅKLAGEN

I redogörelsen uppräknas många lagar och direktiv som påverkar Postens verksamhet, men verkningarna av den nya språklagen lämnas onoterade. Jag tar upp detta därför att många av de klagomål som vi får kännedom om gäller just den språkliga servicen på Posten. Den nya språklagen medför inga nya krav på den var-dagliga kundservicen. Däremot förväntas bolag som jämställs med tvåspråkiga myndigheter att både i sin betjäning och i annan verksamhet utåt visa att den använder båda språken.

Svenska riksdagsgruppen har upprepade gånger varit i kontakt med ledningen för Posten med anledning av bolagets enspråkiga bild utåt. Förståelsen för kraven på en tvåspråkig service och på en tvåspråkig bild utåt har inte varit överhövan stor. Vi förutsätter att ledningen för Posten respekterar den nya lagstiftningen.

Medan de flesta europeiska länders gamla postverk kämpar med stora lönsamhetsproblem kan vår post ses som ett gott föredöme. Men en lyckad postverksamhet kan inte enbart mätas i pengar och ökad omsättning - utan också i kontorsnätets omfattning och i antalet nöjda kunder. På den punkten bör Posten på inga villkor sänka ambitionsnivån.

 

Nils-Anders Granvik höll gruppanförandet i remissdebatten 19.11.2003.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00