Minister Ulla-Maj Wideroos: Sjöfartsstödet i grevens tid

27.11.2003 kl. 00:00
Sedan Sverige tog i bruk sitt sjöfartsstöd har Finland förlorat nästan 900 arbetsplatser då finländska passagerarfartyg flaggat ut. Det har varit uppenbart att Finland i något skede måste följa efter för att trygga egna arbetsplatser, samtidigt som flera kommuners finansiering tryggas och skattepengar som rederierna alstrar bättre hålls i Finland.

 

 

-Äntligen har regeringen kommit till skott. När Sfp för fyra år sedan första gången lyfta upp frågan var det få som lystrade, nu finns det en allmän insikt om att sjöfarten är en viktig del av finländskt närings-liv. Den sysselsätter både direkt och en stor mängd underleverantörer som verkar överallt i landet. Den återhållsamma ståndpunkten i Finland har lett till att flera arbetsplatser försvunnit än nödvändigt, säger andra finansminister Ulla-Maj Wideroos i ett pressmeddelande.

-Däremot är det synd att sjöfarten utsatts för ett stödkrig mellan medlemsländerna i EU. För tillfället har vi ändå ingen annan möjlighet än att gå med, men på längre sikt måste länderna inom EU komma överens om gemensamma regler, fortsätter Wideroos.

Regeringens mål är att sänka arbetslösheten. För att det skall lyckas är det också viktigt att hålla kvar arbetsplatser som finns.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00