Svenska riksdagsgruppen lättad över att barnens psykanslag höjdes

27.11.2003 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens ordförande Christina Gestrin är mycket nöjd över att psykvården för barn och unga fick ökade anslag i budgeten. Hon är samtidigt besviken över att ingen stödde kravet på ökade anslag för Folktinget.

– Balansen är bra i det budgetpaket som vi kom överens om. Hälften av pengarna går till att underhålla vägnätet på landsbygden som annars riskerar att förfalla.
– Viktigast var regeringsgruppernas beslut om att anslagen för mentalvårdstjänster för barn och unga höjs med sju miljoner euro. På det sättet kan terapin för barn under 16 år kan fortsätta, trots att finansieringen inte kommer från FPA, säger Gestrin i ett pressmeddelande.

Svenska riksdagsgruppen är också nöjd över att man fick igenom kravet på ökade anslag för att tillrätta en ny tjänst som adoptionsnämndens sekreterare, samt att man kunde öka finansiering-en för samernas social- och hälsovård på de samiska språken.

– Det är bra att måltidsstöden för studerande nu höjs med två miljoner euro. Det verkliga beho-vet, som gäller studerandenas bostadstillägg, har vi dock inte glömt. Regeringen måste åter-komma till den frågan i december då utredningarna vid undervisningsministeriet blir klara, anser Gestrin.

– Regionalpolitiskt var det viktigt att vi ökade anslagen för kollektivtrafiken. På det sättet kan vi trygga tågtrafiken mellan Karis och Hangö också under nästa år.
– Vi satt också in lite mer pengar för en del miljöprojekt som kräver snabb tilläggsfinansiering, t.ex. sanering av förorenad jord, påpekar Gestrin.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35