Interpellationsdebatt om strukturomvandlingen inom industrin

11.02.2004 kl. 00:00

 

Interpellationens undertecknare är oroliga för att jobben flyter ut ur landet. Den oron delar vi verkligen också i Svenska riksdagsgruppen. Liksom oron över den fortsatt höga arbetslösheten i alltför många av landets kommuner. Precis som interpellanterna noterar, finns det orsak att fundera över vad Finlands toppranking som det mest konkurrenskraftiga landet har för betydelse då lönsamma produktionsenheter stängs eller flyttas utomlands.

Analysen av orsak och verkan, analysen av sambanden inom näringslivet och produktionen, skiljer oss dock tydligt från interpellanterna. Dessa tycks tro på mera reglering, mera begränsande lagstiftning och till och med nya bördor på företagandet.

Vi tror på att skapa bättre verksamhetsförutsättningar i vårt lands olika delar för produktion av varor och tjänster – genom mindre reglering, genom konkurrenskraftig skattepolitik, genom målinriktade regionalpolitiska insatser, genom efterfrågeanpassad utbildning, genom genomgående positiva signaler till företagandet och entreprenörskapet, mm.

I den globala konkurrensen om arbetsplatserna avgör bolagen placeringsorten på basen av tre huvudsakliga faktorer; den långsiktiga tillgången på kompetent personal, värdlandets ekonomiska verksamhetsförutsättningar och enhetens långsiktiga lönsamhetsförmåga jämfört med andra alternativa lösningar.

T.ex. cirka 90 procent av världens fartygsproduktion sker i Asien. Ändå har Finland hittills lyckats hålla en del av produktionen i Finland. Det beror i hög grad på den finska arbetskraftens höga utbildningsnivå och know-how.

Trots vår övertygelse om det finska utbildningssystemets höga konkurrenskraft bör vi ta konkurrensen på allvar. Yrkesutbildningen står inför stora utmaningar. Inom några år kommer det att råda brist på lärare i yrkesutbildningen. Inom Svenska riksdagsgruppen är vi också oroade över att så få efter grundskolan väljer att skaffa sig en praktiskt yrkesinriktad utbildning. Det är glädjande att så många ungdomar vill satsa på längre teoretiska studier, men inget båtvarv eller bilfabrik kan fungera blott med akademiker.

Vi måste kritiskt våga granska om vårt utbildningssystem i tillräcklig mån producerar det som arbetsmarknaden behöver.

Det som oftast avgör bolagens beslut om placeringsorten är de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna i landet eller på orten. Trots att sysselsättningsproblemen inte kan åtgärdas ENBART med skattepolitik, spelar den en avgörande roll för många bolag i deras beslutsfattande.

Vi måste fortsättningsvis sträva efter att förbättra vår konkurrenskraft på den lokala liksom på den globala marknaden. Det skapas hela tiden nya arbetsplatser i Finland men problemet är att existerande jobb försvinner samtidigt på andra håll.

Regeringen fattade i december beslut om en viss sänkning av företagsbeskattningen. Sänkningen var så pass stor att den svarar mot de skattenivåer som är aktuella i våra närmaste konkurrentländer. Dessvärre kan inte ett så pass stort paket snabbt omsättas i praktiken. Vi måste nu vänta till år 2005 innan skattesänkningarna träder i kraft. Trots kritiken från de mest välsituerade företagsägarna förutspådde Företagarna i Finland att skattepaketet kan leda till 13 – 17 000 nya jobb.

Regeringen har hittills koncentrerat skattesänkningarna på inkomstskatten för att på det sättet hålla den inhemska efterfrågan hög. Svenska riksdagsgruppen trycker nu på för att regeringen skall bredda skattesänkningarna till att omfatta arbetsgivaravgifterna. Detta finns inskrivet i regeringsprogrammet. Arbetsgivaravgifternas nivå, de så kallade lönebikostnaderna, som interpellanterna nu föreslår att skall höjas, anges av S/M-företagen som en av de främsta hindren för ökad sysselsättning. Vi anser också att en sänkning av momsen på servicetjänster, inte minst inom t.ex. restaurangbranschen, kunde ha en god effekt på sysselsättningen. Och för att öka viljan till satsningar med riskvilligt kapital kunde förmögenhetsskattesystemet, som inte ger mera än 105 M€/år till statskassan, helt slopas. De pengarna är ju redan beskattade.

Inom den finländska industrin ser man nu lite positivare på framtiden och förutspår en liten ökning inom både totalproduktion och export. Tillsammans med regeringens stimulansåtgärder har vi all orsak att tro att ekonomin och sysselsättningen kommer att stärkas – men insatserna måste till alla delar fortlöpande vara effektiva och målinriktade.

Interpellanterna efterlyser ett starkare anställningsskydd. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi inte att en sådan åtgärd förbättrar sysselsättningsläget. Nya pålagor skulle dessvärre ha direkt motsatt effekt i och med att företagare skulle bli ännu försiktigare med att anställa folk. I Tyskland driver den socialdemokratiska regeringen igenom en uppluckring av landets anställningsskydd för att befrämja nyanställningar. Minister Filatovs svar här idag visar att Vänsterförbundets påstående att Finland har ett sämre anställningsskydd än övriga EU-länder inte stämmer.

Däremot kunde man överväga att gradera anställningsskyddet på basen av bolagens storlek såsom i viss mån tillämpas i Sverige. En globalt verkande koncern har helt andra möjligheter att erbjuda annat jobb en ett litet eller medelstort lokalt bolag.

Det bästa anställningsskyddet är ett vitalt och starkt näringsliv med framtidstro och internationell och nationell konkurrenskraft. Vi skall akta oss för att såga av den gren som vi alla sitter på genom att införa nya pålagor som kan försämra viljan att skapa fler arbetsplatser. Entreprenörer vill anställa folk. Vi skall ge dem den möjligheten, från Hangö i söder till Ivalo i norr, från Ilomants i öster till Eckerö i väster.

 

Roger Jansson höll gruppanförandet 11.2.2004.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00