Interpellationsdebatt om sysselsättningen

12.05.2004 kl. 00:00

 

 
"Det finns tre slags lögner; Lögn, Förbannad lögn och Statistik", säger ett talesätt. Men det är inte statistikerna som kan anklagas för att vara lögnare, utan det är de som presenterar forskarnas tabeller som lätt gör sig skyldiga till att tolka siffrorna till sin egen fördel.

Statistikcentralens sysselsättningsrapport den 20 april fick oppositionen att knyta band över de ideologiska gränserna. Interpellationen bygger på att antalet sysselsatta har minskat med 13,000 och att sysselsättningsgraden sjunkit med en halv procent till 65,8 procent.
Det hade varit rakryggat av oppositionen att också notera den tredje rubriken i Statistikcen-tralens pressmeddelande, nämligen att "antalet arbetslösa är 15,000 färre än för ett år se-dan". Den rubriken ger en annan bild av regeringens politik än den som oppositionen försöker ge sken av.

Regeringen hade en tuff uppgift att under våren 2003 bekämpa den kommande konjunktursvackan som drog över hela euro-området. Regeringen valde en ganska djärv skattepolitik. Den visar sig nu ha burit frukt.
Det finns nämligen en rad andra nyheter från Statistikcentralen som kan vara intressanta för oppositionen att notera;
- Inom arbetsförmedlingen finns 42 000 nya lediga arbetsplatser att söka.
- Industriproduktionen ökade för andra månaden i följd. (0,2%)
- Konsumenternas tro på sin egen ekonomi var starkare än för ett år sedan.
- Exporten ökade med 8 procent i mars detta år jämfört med mars ifjol.
- Överskottet i handelsbalansen nästan fördubblades jämfört med samma tid ifjol.
- Detaljhandeln har ökat med 5,6 procent sedan ifjol.
- Servicebranschens omsättning har ökat med 5 procent och byggbolagens omsättning växte med 9 procent sedan ifjol.

Jag har plågat er med en rad tillväxtsiffror, men det är viktigt att alla inser att de faktiskt är tillväxtsiffror. Vår ekonomi står inte i ett dödläge. Den rör på sig. Trots det svåra konjunkturläget lyckades regeringen hålla styrfart på ekonomin tack vare en stimulering av den inhemska efterfrågan.

Det är bra att vi kan vara eniga om landets största framtidsutmaning, nämligen att bemästra den kommande pensioneringsvågen. För att klara av den bör vi göra just som oppositionen efterlyser; att öka antalet skattebetalare i takt med att antalet pensionstagare blir fler. Det är också tyngdpunkten i regeringsprogrammet.

Svaret på frågan om hur regeringen tänker öka antalet sysselsatta fick riksdagen och opposi-tionen redan i samband med rambudgeten i mars. Med fortsatta skattesänkningar, strikt budgetdisciplin, satsningar på forskning och utbildning, och effektivering av studierna avser regeringen att vända sysselsättningstrenden.

UTBILDNING

Trots att det finländska utbildningssystemet har fått beröm under årtionden bland utländska expertgrupper måste vi inse att det finns brister.
Upp till 15 procent av dem som går ut grundskolan varje vår får aldrig någon andrastadie-utbildning. Ett sådant svinn har vi helt enkelt inte råd med. För att råda bot på detta bör vi stärka läroavtalssystemet och ungdomsverkstäderna som kan ge skoltrötta elever värdefull handledning och föra in dem i yrkeslivet.

Yrkesutbildningen håller på att falla i skuggan av gymnasieutbildningen. Till exempel rejält över 60 procent av niondeklassisterna i Helsingfors valde nu i vår att söka sig till ett gymnasium. Yrkesskolornas dragningskraft måste därför stärkas.

Samtidigt som de unga bör fås utbildade och snabbare ut i arbetslivet måste vi hitta nya och bättre sätt att få de äldre att orka längre i arbetslivet. De internationellt sett långa studietiderna i Finland försöker regeringen nu förkorta genom att man inför det skattesubventionerade lånet. Genom att ta lån kan studeranden studera effektivt på heltid.
Då det gäller att få de äldre att hållas längre kvar i arbetslivet behövs flera åtgärder. Pen-sionspaketet innehåller några lockbeten för dem som vill förbättra sin pension genom att jobba längre.

SKATTESTRUKTUREN

Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för företagen att kunna anställa fler perso-ner. Finland lyckades under 1990-talet göra telekom-sektorn till en växande bransch. Nu är det dags för Finland att hitta en ny tillväxtbransch vid sidan av de redan etablerade.
Hittills har det satsats ungefär 600 – 700 miljoner euro i den finska biokemi-sektorn. Sum-man kan verka stor, men världens ledande läkemedelsbolag använder motsvarande summa varje månad på sin forskning.

Finlands grundproblem just nu är avsaknaden av företagsinvesteringar. Utan nya investeringar är det svårt att skapa tiotalstusen nya jobb. Förmögenhetsskatten är investeringshämmande därför att den kan höja skatten på avkastningen från 28 procent upp till 66 procent. Svenska riksdagsgruppen är villig att satsa 100 miljoner euro på ett slopande av förmögenhetsskatten. Det är sist och slutligen ett billigt pris för att öka investeringarna.

Svenska riksdagsgruppen anser fortfarande att regeringen i samråd med företagarfältet bör arbeta fram en fungerande modell för hur arbetsgivaravgifterna kunde sänkas. Klart är, att utan extra budgetmedel kommer en sådan modell aldrig att ge några resultat.
Utöver dessa satsningar är vi beredda att diskutera hur man kunde utvidga hushållsavdraget till att omfatta flera tjänster med sysselsättningseffekt. Speciellt på landsbygden kunde hushållsavdraget vara en bra metod för att få in fler i arbetslivet.

Sysselsättningen har redan ökat en tid bl.a. inom den offentliga servicen. Här finns också en stor sysselsättningspotential. Som regering och riksdag konstaterade i samband med budget-ramarna kommer kommunernas ekonomi att stärkas under de kommande åren. Kommunernas årsbidrag förväntas stiga från 1,2 miljarder i år till 2,1 miljarder år 2008. Detta ger hopp om att vi kan skapa fler heltidsjobb inom skola, vård och omsorg.
Regeringen har redan hunnit dra ett starkt strå till stacken genom att stöda kommunernas basservicebudgetering med 655 miljoner euro under ramperioden.

Den finländska ekonomin är inte isolerad från omvärlden. Det gäller att anpassa sig till de konjunkturer som råder i Europa. Regeringens mål att öka sysselsättningen med 100.000 nya jobb bör bestå även om den svaga konjunkturen förlänger processen. Finland har redan klarat sig ur den värsta svackan – nu gäller det bara att hålla farten.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00