Fränt replikskifte om studentsvenskan i responsdebatten.

01.06.2004 kl. 00:00
- Det strukturförsök med en större valfrihet i studentexamen inleddes 1995 och innefattade 29 gymnasier. Hur man än ser på statistiken kan man inte förbise att detta dock skett på bekostnad av det andra inhemska språket. Dessutom är benägenheten att inte avlägga provet i det andra inhemska större bland pojkarna, för vilka andelen som valt provet i det andra inhemska språket under försökets gång sjunkit med knappa 10 %, sade Mikaela Nylander i sitt anförande.

Mikaela Nylander har lämnat en reservation till kulturutskottets betänkande om ändringen av gymnasielagen. Hon föreslår att Studentexamen omfattar minst 5 prov; provet i modersmål och litteratur samt provet i det andra inhemska språket samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i ett främmande språk, provet i matematik och två prov i realämnena. Utöver dessa obligatoriska prov kunde examinanderna delta i ett eller flere extra prov.

De övriga riksdagsgrupperna anklagade Svenska riksdagsgruppen för att ha lett samarbetet bland de svenskspråkiga ledamöterna i riksdagen. Gruppordförande Christina Gestrin gav svar på tal.

- Det är intressant men allt annat än upplyftande att lyssna till dagens debatt om studentexamen. Både Irina Krohn (gröna) och Klaus Hellberg (sdp) har i sina talturer påstått att sfp inte skulle ha samarbetat i språkfrågan. Då gymnasielagen behandlades i kulturutskottet fick Sfp:s Mikaela Nylander inget stöd av gröna, inte heller av socialdemokraterna. Nu kritiserar riksdagsledamot Hellberg regeringens förslag och säger att det kommer att leda till en försvagning av studentexamen. Jag skall med intresse följa med hur Klaus Hellberg röstar i morgon. Vi hoppas att så många som möjligt stöder vårt förslag om att bevara modersmålet och det andra inhemska som obligatoriska ämnen, sade Gestrin.

- Janina Andersson (gröna) förvånar sig också stort över att vi nu är i en situation där ingen har koordinerat samarbetet mellan riksdagsledamöter här i riksdagen. Jag häpnar över hennes taltur! Riksdagsledamot Andersson måste ha gått med förbundna ögon här i risdagen hela våren. Efter remissdebatten överfördes arbetet med gymnasielagen till kulturutskottet. I svenska riksdagsgruppen har vi noggrant följt med hur ärendet framskridit. Tyvärr fanns det inget intresse av någon annan att stöda eller samarbeta med oss i detta. Det viktiga har för många varit att så snabbt som möjligt klubba igenom betänkandet i den form som regeringen avgav det.

Vi i svenska riksdagsgruppen tror inte alls att språkfrågorna kan skötas ensamma av oss. Det behövs bundsförvanter i andra partier och stöd över gränser, uppmanade Gestrin.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50