Fränt replikskifte om studentsvenskan i responsdebatten.

01.06.2004 kl. 00:00
- Det strukturförsök med en större valfrihet i studentexamen inleddes 1995 och innefattade 29 gymnasier. Hur man än ser på statistiken kan man inte förbise att detta dock skett på bekostnad av det andra inhemska språket. Dessutom är benägenheten att inte avlägga provet i det andra inhemska större bland pojkarna, för vilka andelen som valt provet i det andra inhemska språket under försökets gång sjunkit med knappa 10 %, sade Mikaela Nylander i sitt anförande.

Mikaela Nylander har lämnat en reservation till kulturutskottets betänkande om ändringen av gymnasielagen. Hon föreslår att Studentexamen omfattar minst 5 prov; provet i modersmål och litteratur samt provet i det andra inhemska språket samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i ett främmande språk, provet i matematik och två prov i realämnena. Utöver dessa obligatoriska prov kunde examinanderna delta i ett eller flere extra prov.

De övriga riksdagsgrupperna anklagade Svenska riksdagsgruppen för att ha lett samarbetet bland de svenskspråkiga ledamöterna i riksdagen. Gruppordförande Christina Gestrin gav svar på tal.

- Det är intressant men allt annat än upplyftande att lyssna till dagens debatt om studentexamen. Både Irina Krohn (gröna) och Klaus Hellberg (sdp) har i sina talturer påstått att sfp inte skulle ha samarbetat i språkfrågan. Då gymnasielagen behandlades i kulturutskottet fick Sfp:s Mikaela Nylander inget stöd av gröna, inte heller av socialdemokraterna. Nu kritiserar riksdagsledamot Hellberg regeringens förslag och säger att det kommer att leda till en försvagning av studentexamen. Jag skall med intresse följa med hur Klaus Hellberg röstar i morgon. Vi hoppas att så många som möjligt stöder vårt förslag om att bevara modersmålet och det andra inhemska som obligatoriska ämnen, sade Gestrin.

- Janina Andersson (gröna) förvånar sig också stort över att vi nu är i en situation där ingen har koordinerat samarbetet mellan riksdagsledamöter här i riksdagen. Jag häpnar över hennes taltur! Riksdagsledamot Andersson måste ha gått med förbundna ögon här i risdagen hela våren. Efter remissdebatten överfördes arbetet med gymnasielagen till kulturutskottet. I svenska riksdagsgruppen har vi noggrant följt med hur ärendet framskridit. Tyvärr fanns det inget intresse av någon annan att stöda eller samarbeta med oss i detta. Det viktiga har för många varit att så snabbt som möjligt klubba igenom betänkandet i den form som regeringen avgav det.

Vi i svenska riksdagsgruppen tror inte alls att språkfrågorna kan skötas ensamma av oss. Det behövs bundsförvanter i andra partier och stöd över gränser, uppmanade Gestrin.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00