Sjukhusen bör stärka personalens språkkunskaper!

16.09.2004 kl. 00:00
En utredning som presenterades tidigare i veckan visar att en stor del av personalen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt inte betjänar patienter på svenska, trots att patienten ber om det.

 

 
Enligt Svenska riksdagsgruppen är det positivt att man utrett ärendet inom HNS:s specialsjukvård. Problem finns också inom andra sjukvårdsdistrikt som betjänar svenskspråkiga.
– Liknande utredningar bör också göras för primärvården samt inom andra sjukvårdsdistrikt, anser riksdagsgruppen.

– Vi kan inte acceptera att den nya språklagen inte efterföljs inom HNS. Enligt språklagen skall kunderna erbjudas service på sitt modersmål då de är i kontakt med en offentlig instans.
– Det bör vara en självklarhet att varje vårdanvisning ges på patientens modersmål. Språket är en kvalitetsfaktor i vården, framhåller Svenska riksdagsgruppen.

– Ledningen vid sjukvårdsdistrikten måste tillsammans med ledningen för varje sjukhus utarbeta strategier för hur situationen kan förbättras. Varje enhet bör utse en ansvarsperson som kontinuerligt följer upp arbetet.
– Vid varje enhet bör personalens språkkunskaper kartläggas. Därefter skall personalen erbjudas språkutbildning.

Svenska riksdagsgruppen uppmanar undervisningsministeriet och de medicinska fakulteterna att stärka språkundervisningen inom vårdyrkena, eftersom nuvarande insatser bevisligen inte är tillräckliga.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00