Interpellation om sysselsättning och välfärdstjänster

21.09.2004 kl. 00:00

 

 
Jag måste erkänna att jag ibland drabbas av deja vú – tills jag inser att jag faktiskt upplevt just detta tidigare. Det är inte många månader sedan vi begick en interpellationsdebatt om regeringens sysselsättningsmål. Det som är annorlunda idag är att nu är oppositionen inte enad längre, vilket den var då.

Regeringsprogrammet skrevs i mycket osäkra ekonomiska tider. Prognoserna var försiktiga och i regeringsprogrammet konstaterades att tillväxten är långsam och sysselsättningsgraden hotar att sjunka. Regeringen svarade genom att gå in för ett mycket progressivt och vågat stimuleringsprogram.

Att ekonomin fortfarande inte börjat dra inom euro-området har förvånat de flesta mark-nadsanalytiker. Inte heller inom regeringspartierna hade vi väntat att den svaga ekonomiska perioden skulle räcka ända fram till nu. De senaste veckorna har vi däremot fått pro-gnoser som är betydligt ljusare.

I sin interpellation varnar Samlingspartiet för att Finland inte längre är ett välfärdssamhälle ifall regeringens sysselsättningsmål inte uppnås.
De är nog mera politisk retorik med stora bokstäver än fakta och sanning.
Vi är alla eniga om att den finländska sysselsättningsgraden bör stiga. Samtidigt bör antalet skattebetalare öka då de stora generationerna går i pension. Vi har en stor utmaning i att lösa detta framgångsrikt. Det betyder däremot inte att välfärdssamhället raseras samma dag som pensionsvågen slår in. Vår välfärdsmodell skall bestå. Däremot är det betänkligt att låta räkningen för de ökade pensionsutgifterna gå vidare till följande generation. Det är en ansvarsfråga som vi nu bör lösa utan att skjuta problemet på framtiden.

Interpellanterna har en lång argumentering om varför sysselsättningsläget bör förbättras. Jag tror att alla i denna sal kan enas om behovet av att stimulera sysselsättningen. Jag är säker på att varje grupp har lika många egna argument.
Däremot tror jag inte att vi är eniga om hur problemet skall lösas.

Samlingspartiet presenterar en rad åtgärdsförslag. Det är skäl att påpeka, att många av de åtgärder som oppositionen lyfter fram ur olika rapporter och betänkanden har – eller håller - regeringen på att förverkliga!
Ur statssekreterare Raimo Sailas rapport lyfter man fram inkomstskattesänkningar på 4 procent. Efter ett och ett halvt år med denna regeringsbas har regeringen redan sänkt skatten för låginkomsttagare med 2,2 procent! Då återstår ännu höstens skattebeslut.
Man efterlyser en höjning och utvidgning av hushållsavdraget. Som klart framkom under budgetdebatten förra veckan har regeringen redan fattat beslut om just detta.
I Olli Rehns globaliseringsutredning ger Samlingspartiet stöd åt tanken om att öka forsk-ningsanslagen samt att förenkla arbetstillståndsförfarandet. Regeringen har redan övergått från tanke till handling.

Svenska riksdagsgruppen vill dock lyfta fram två åtgärder där oppositionens åsikter verkar överensstämma med våra.
Den första gäller sänkningen av arbetsgivaravgifterna som regeringen nu planerar att införa. Vi anser att denna sänkning borde ha fåtts till stånd redan under pågående år. Hittills har man inom beredningen fört fram olika modeller som inte varit tillfredsställande. Ett grundläggande fel har varit utgångspunkten om att skattesänkningen skulle kunna finansieras inom systemet. Med andra ord skulle andra arbetsgivare finansiera sänkningen för ar-betsintensiva branscher. Enda sättet att få till stånd ett trovärdigt paket är att tillskjuta budgetmedel på 200 till 500 miljoner.

Den andra frågan gäller sänkningen av de högsta marginalskatterna. Behovet av en lindring av progressiviteten bland höginkomsttagarna bygger inte på en för hög arbetslöshet bland denna grupp. Men för att Finland skall kunna utveckla nya tillväxtbranscher och sek-torer behöver vi all know-how vi har i landet. Inte ens det räcker. Vi behöver också hjärnor från utlandet.

Finland har alltid stått på rätt få ben på den internationella marknaden. Under det senaste decenniet har högteknologin vid sidan av skogs- och verkstadsindustrin haft en stor roll för den finska exporten. Men vad gör vi nu? Vi måste bredda vår kompetens och utveckla nya framgångsrika tillväxtbranscher.

Trots att flera analytiker och forskare förutspår en uppgång i ekonomin är det alarmerande att investeringarna lyser med sin frånvaro. Utan investeringar skapar man inget nytt. För många finländska investerare kan förmögenhetsskatten vara ett avgörande hinder för att satsa pengarna inom den finländska industrin. Som vi tidigare redogjort, är svenska riksdagsgruppen beredd att satsa 100 miljoner euro på slopandet av detta investeringshinder.

Det är dags att erkänna, att hur vi än vänder oss - och hur vi än kräver - är det endast före-tagaren eller företagen som kan skapa fler jobb. Vår uppgift som beslutsfattare är att skapa de rätta förutsättningarna.

Trots att vi nu kämpar med en hög arbetslöshet vet vi att vi inom något år kommer att ha fler branscher med arbetskraftsbrist. Exempelvis inom sjukvården går vi nu in i ett brytningsskede när vi ser de första tecknen på den kommande arbetskraftskraftsbristen.
För att vara förberedda på det måste vi i god tid forma vår yrkesutbildning så att den mot-svarar arbetsmarknadens krav.
Klart är, att Finland inte kommer att klara sig utan hjälp utifrån. Vi kommer inom kort att vara i akut behov av invandrad arbetskraft. Det kräver också förberedelse.
För att utlänningar skall se Finland som sitt nya hemland krävs en positiv marknadsföring såväl utanför som innanför Finlands gränser. Det är dags att börja fundera på vad vi har att erbjuda en utlänning – inte vad han kommer för att ta av oss.

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att regeringen har valt de medel som överhuvudtaget står till buds i den rådande situationen. Det vi främst efterlyser är starkt mod att våga fatta offensiva beslut.
Vi förslår därför enkel övergång till dagordningen.

Mikaela Nylander höll gruppanförandet 21.9.2004.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15