Responsdebatten om budgeten för år 2005

16.12.2004 kl. 00:00

 

 
I remissdebatten om nästa års budget betecknade Svenska riksdagsgruppen förslaget som en budget för både unga och gamla. Den dekalen tycker vi att fortfarande kan klistras på budgetboken trots att den senaste månadens skattebeslut har gett en viss slagsida på debatten.

Genom de kompletteringar som regeringen och finansutskottet gjort innehåller budgeten nu satsningar på både barn, ungdomar, löntagare och pensionärer.
Pensionerna och veterantillägget höjs samtidigt som veteranernas rehabilitering för ökad finansiering.
Barnen uppmärksammas främst genom budgetens familjepolitiska satsningar som regeringen lovade i regeringsprogrammet; Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningens minimum höjs en aning (till 15,25); vårdpenningen eller det gamla hemvårdsstödet höjs (med 42 euro till 294,28) och stödet för privat vård höjs (med 19,60 till 137,33) euro i månaden. Snutt-jobbande kvinnor får ett mer förmånligt uträkningssätt för sin moderskapspenning; och vid social och hälsovårdsministeriet inrättas ett länge efterlängtat, självständigt barnombudsmannakansli. Svenska riksdagsgruppen vill här poängtera, att resurserna för barnens ärenden, både beträffande den nya barnombudsmannen och lagberedningen i ministeriet, är snäva och hämmar möjligheterna att bevaka barnens rättigheter. FN-konventionen för barnens rättigheter är bindande och förpliktar regeringen att fördela resurser så att barnens behov prioriteras högst.

Enligt regeringspartiernas överenskommelse här i riksdagen tilläggs 2 miljoner till grundskolan. Vi vill styra pengarna till specialundervisningen samt till fortbildning av speciallärare i grundskolorna. Behovet av spe-cialundervisning växer hela tiden. Problemet bli inte mindre av att det är svårt att få tag på kompetenta speciallärare. Av landets arbetande speciallärare beräknas 31 procent sakna behörighet. Värst är bristen i södra Finland.
Det finns skäl att påminna regeringen om att enligt regeringsprogrammet skall inbesparningar p.g.a. mindre årsklasser återinvesteras i grundskolan. Här finns rum för förbättring.

I samband med budgetmanglingen och remissdebatten efterlyste Svenska riksdagsgruppen att det fortfarande är nödvändigt att öronmärka medel för mentalvårdstjänster för barn. Nu tilläggs 5 miljoner euro för att särskilt stärka barn-, familjerådgivningens samt elevvårdsarbetets roll i kommunerna. Genom ett tidigt ingripande, en låg tröskel för att få stöd kan en anhopning av problemen många gånger förhindras. Tyvärr har barnens rätt till mentalvårdstjänster inte ännu förverkligats lagenligt i alla delar av landet. Det finns fortfarande ett stort behov av att bygga ut en fungerande mental- och psykiatrisk vård. Vi hoppas därför att regeringen i sin nästa års budgetproposition tar detta behov på allvar.

Finansutskottet föreslår att tidtabellen försnabbas för att föra ut finansieringen av (statsandelarna) biblioteken från Veikkaus. För kultur- och idrotts-, och ungdomssektorn betyder det märkbart större medel (9,5 M) redan nästa år. Teatrarnas situation har länge varit verkligt svår. Stödet eftersläpar och regionteatrarna har akuta problem med att fylla sina regionala uppgifter. Ministeriet har nu getts verktyg att åtgärda dessa. Även ungdomsorganisationerna har arbetat med samma anslag sedan 1990-talet. De frigjorda medlen kan även vara en injektionsspruta för idrottsrörelsens verksamhet på gräsrotsnivå.

Studerandena har länge efterlyst åtgärder för att förbättra deras sociala situation. I fattigdomsundersökningar platsar studerandena högt. Regeringens budgetförslag medför avdragsrätt för studielån i beskattningen samtidigt som studielånets maxinivå höjs till 300 euro. Studentorganisationernas krav om att höja bostadsstödets maxtak är legitimt eftersom hyresnivån för de allra flesta är betydligt högre. Finansutskottet föreslår nu att hyresbidragets maximibelopp höjs. ( till 80 % av en hyra på högst 252 euro per mån). Trots att höjningen kommer att träda ikraft först från november nästa år, gläds vi över att den efterlängtade höjningen nu blir ett faktum.

SKATTER OCH EKONOMI

Slutligen var det löntagarna.
När man nu har facit i hand, kan regeringens val att invänta arbetsmarknadsparternas avtal inte klandras. Regeringen har nu ett flerårigt avtal som grund för sin ekonomiska politik perioden till slut. Svenska riksdagsgruppen är nöjd med skattepaketet. För det första är skattesänkningen långsiktig och sträcker sig ända fram till valperiodens slut. Linjen motsvarar Svenska riksdagsgruppens långsiktiga målsättning. I riksdagsvalet lovade vi arbeta för att skattegraden gradvis sänks, för att förbättra sysselsättningen och konkurrenskraften. Nästa års skattesänkning på en halv procent kan betecknas som en moderat modell, eftersom en mindre sänkning kunde ha inneburit att skatten de facto skulle ha stigit för dem som fått lönepåökning i förenlighet med arbetsmarknadsuppgörelsen.

Vi har vid flera tidpunkter i år uppmanat regeringen att noggrant överväga om det inte vore dags att utnyttja även andra skatteinstrument än inkomstskatten. Finländarnas köpkraft har nämligen ökat med över fem procent i år. Det är skäl att fråga hur mycket det är skäl att öka köpkraften innan konsumtionen övergår till sparande på bankkontot.
Detta för mig över till det kanske mest positiva i skattebeslutet – nämligen slopandet av förmögenhetsskatten.

Finland har hamnat på efterkälken gällande fasta investeringar. Så som också konstateras i den av statsministern beställda globaliseringsrapporten, så behöver Finland mer investeringar – både utländska och inhemska. Det finns olika sätt att locka utländska investeringar, men slopandet av förmögenhetsskatten är utan tvivel rätt verktyg för att ta till vara det inhemska investeringskapitalet och inte driva detta kapital ut ur landet, där det i varje fall varken inhämtar skatteinkomster eller finns till hands som riskkapital för investeringar i vårt land.
Förmögenhetsskatten är investeringshämmande därför att den kan höja skatten på avkastningen från 28 procent upp till 66 procent. Slopandet innebär ett direkt skattebortfall, men inhämtar nu betydligt större vinster i ekonomin och kommer att befrämja sysselsättningen.

KOMMUNERNA

Kommunernas ekonomiska situation ser ut att ljusna efter 2005. Därför var det klokt av regeringen och finansutskottet att förbättra balansen för korrigeringen av statsandelarna så att den blir mindre baktung och kan förbättra den svåra ekonomin i kommunerna nästa år.

Basservicebudgeten har medfört möjligheter till en långsiktigare planering av kommunernas verksamhet, men innehåller ännu allvarliga brister. Den största är att den inte lyckas beakta effekterna i olika kommuner. T.ex. för huvudstadsregionens städer förblir de klara satsningarna på ca 250 M till kommunerna, på bl.a. skola och omsorg, enbart schimära. Tidigare beslut i anslutning till beskattningen verkar i motsatt riktning så att effekterna på verkstadsgolvet – i skolan - ger nedskärningar och större grupper.

Svenska riksdagsgruppen kräver därför att reformen av statsandelssystemet innehåller bestämmelser om att negativa statsandelar inte skall förekomma och att skillnaden mellan de som betalar utjämning och de som erhåller utjämning inte skall bli hos staten, utan skall betalas tillbaka till de utjämnande kommunerna.Förslaget till statsandelsreform kräver också andra justeringar. För fastighetsskattens del föreslår vi att man kunde avskaffa gränserna helt och hållet. Det behövs varken en undre eller övre gräns. Kommunerna kan själva bedöma på vilket sätt de kan öka sina skatteinkomster.

Budgetens skattepaket har flera positiva konsekvenser för kommunernas ekonomi. Skattesänkningens negativa effekter på kommunekonomin skall kompenseras. Regeringens beslut att ta i bruk den för kommunerna mer exakta, nya skattereduktionsmodellen från 2006 innebär dessutom att kommunernas avdrag inte behöver beröras då staten fattar beslut om att sänka inkomstskatten. Detta kommer att förbättra möjligheterna till att förutspå den kommunala ekonomin.

Det inkomstpolitiska avtalet har en positivt stärkande effekt på hela arbetsmarknaden men jag vill särskilt lyfta fram kommunsektorn. Kommunsektorn har sedan ifjol fram till 2007 ett löneförhöjningsprogram med vilket man hoppas höja lönerna och stärka kommunsektorns konkurrenskraft. Programmet förutsatte att den allmänna lönestegringen inte äter upp allt på det kommunala programmets bekostnad. Med denna arbetsmarknadslösning har vi orsak att se fram emot höjda löner inom kommunsektorn i förhållande till andra sektorer.

MILJÖ

Få av oss är förberedda på att få sina hem totalförstörda av naturkatastrofer. Höstens tilläggsbudget innehöll ersättningar för de skador på privat egendom som uppstod i samband med de stora regnen. Finansutskottet anser nu att det finns orsak att ta översvämningshotet i beaktande även i nästa års statsbudget, ef-tersom våra kloaksystem inte kunde hantera så pass stora vattenmängder. Det är också viktigt att bygga ut vatten- och avloppsnäten för att motarbeta övergödningen av våra vattendrag och hav. Även saneringen av förorenade markområden behöver tyvärr ökade medel. Det är därför positivt att man kunde enas om att höja anslagen för vatten- och avloppsarbeten samt miljövårdsarbeten. (Med totalt 5 miljoner euro.)

TRAFIK

Landets trafik- och kommunikationsnät är en viktig faktor för vår konkurrenskraft. Behovet av grundreparationer måste man ta på allvar. Regeringen bör uppfölja sitt program för infrastrukturer. Det är inte möjligt att åtgärda alla väntande projekt genom små justeringar i budgeten i riksdagen.

Vägunderhållet får 10 miljoner till och avsikten är att styra pengarna till trafiksäkerheten, tryggare skolvägar och brådskande trafikförbättringar i tillväxtorter. Privata vägar får också påökning, liksom kollektivtrafi-ken. Vi vill särskilt lyfta fram skärgårdstrafiken som får ett extra anslag på 200,000 € som kan användas för förbindelsetrafik för skärgårdsbor i Finska viken. Samtidigt kunde man enas om att inleda forskningsfartyget Arandas reparationer. I år behövdes ingen brandkårsutryckning för att trygga Kvarkentrafiken eller tågtrafiken mellan Karis och Hangö, eftersom dessa fanns insatta redan i budgetpropositionen.

Till slut vill Svenska riksdagsgruppen uttrycka vår stora glädje åt att riksdagen vill tillägga biståndsfullmakter för 60 M i nästa års budget. Detta möjliggör en långsiktig planering av de växande biståndsmedlen och garanterar medverkan i breda, långvariga utvecklingsprogram. Svenska riksdagsgruppen anser att detta är särskilt viktigt beträffande tryggandet av kvaliteten i FN-organisationernas viktiga arbete.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50