Riksdagsgruppens budgetuttalande 12 augusti.

24.08.2005 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen har vid sitt årliga sommarmöte i Eckerö tagit ställning till finansministeriets förslag till statsbudget för år 2006. Regeringen samlas till budgetmangling den 24 augusti.

 
Förslaget till statsbudget är inte helt i balans. Budgetprocessen i regering och riksdag måste därför vara ansvarsfull.

Förbättringar på stamväg 51 bör inledas snarast.

Svenska riksdagsgruppen anser att förbättringarna på stamväg 51 bör inledas så snabbt som möjligt, dock senast under år 2007. Vid budgetmanglingen bör regeringen fatta beslut om vägprojekten för 2006 och 2007.
Svenska riksdagsgruppen håller fast vid den prioritering som en ministergrupp inom regeringen gjort över stör-re satsningar inom väg och bannätet.

Utsatta grupper bör stödas.

Under budgetmanglingen kommer regeringen att söka lösningar för att förbättra de allra minst bemedlade familjernas ekonomi. Svenska riksdagsgruppen vill att satsningarna ska vara tillräckligt stora och exakta för att få effekt. Målet bör vara att faktiskt förbättra livssituationen för de berörda människorna.
Forskning visar att fattigdomen ökar mest bland familjer med många barn, bland ensamförsörjarfamiljer samt bland pensionärer med de lägsta pensionerna.
Svenska riksdagsgruppen vill rikta resurser till ensamförsörjarfamiljerna. Genom att höja ensamförsörjartillägget och genom att frikoppla barnbidraget från utkomststödet kan man hjälpa de allra fattigaste barnfamiljerna. Ifall en ensamförsörjarfamilj idag får höjt barnbidrag, sänks utkomststödet i samma grad.

Bland de mer brådskande satsningarna lyfter Svenska riksdagsgruppen fram anhörigvårdarna. Endast tio procent av landets 300,000 anhörigvårdare har tillgång till det kommunala stödsystemet och intervallvården. Alla anhörigvårdare bör få tillgång till avlastning. Riksdagsgruppen stöder utredningskvinnan Elli Aaltonens förslag att flytta stödet för anhörigvårdarna från kommunerna till staten. Vårdarna behöver stöd i sitt värdefulla arbete. Med större antal äldre som behöver kontinuerlig omsorg i sitt hem kan stödet för anhörigvårdarna minska be-hovet av institutionsvård, vilket är bra både för patienten och samhället.

Den nyinrättade barnombudsmannen har en stor utmaning i att främja barnens rättigheter. Ombudsmannaby-rån kommer att behöva större personalresurser. Omhändertagandet av barn har ökat dramatiskt och alltför många av dessa barn placeras idag på institution och inte i fosterfamiljer. Främjandet av barnens rättigheter är en av de frågor som ombudsmannen bör ta itu med.

Större miljösatsningar behövs.

Svenska riksdagsgruppen är inte nöjd med anslagen för miljövård. Riksdagsgruppen påminner om att riksdagen förutsatt att regeringen tillför tillräckliga medel för att förbättra skyddet av Östersjön och insjöarna. Mer pengar behövs för sanering av förorenade markområden samt för utbyggnaden av centrala avloppsnät. Dess-utom har erfarenheterna denna sommar visat att det lagstadgade systemet med avloppstankar, sk. septitankar i fritidsbåtar, ej fungerar för att tömningsanläggningarna i gästhamnarna är otillräckliga. Sommarens algblomningar är igen en påminnelse om att miljösatsningarna inte kan skjutas upp.

Svenskundervisningen bör stödas.

Svenska riksdagsgruppen efterlyser ökade anslag för undervisningen i svenska i finska skolor. I samband med reformen av studentexamen beslöt regeringen, på initiativ av Sfp, att svenskundervisningen skulle stärkas. Detta regeringsbeslut måste nu förverkligas. Utbildningsstyrelsen har utarbetat ett program för att stärka svenskundervisningen som omedelbart bör genomföras.

Utvidgat hushållsavdrag skapar arbete.

Det är viktigt att inkomstskatten fortfarande sänks så att köpkraften ökar samt att åtgärder vidtas för att under-lätta sysselsättningen av unga och äldre arbetstagare som har svårt att få jobb. Därutöver bör regeringen åtgärda de fällor som hindrar arbetslösa att ta emot jobb.
Genom att samtidigt utvidga och höja hushållsavdraget kommer en ny "hemmamarknad" att skapas för vård och service.

Svenska riksdagsgruppen är orolig för att en del forskningsarbeten inom industrin börjar flytta till utlandet. Om denna tendens stärks hotas Finlands helhetsstrategi som bygger på att behålla de högproduktiva jobben i Finland. Därför bör regeringen under sin budgetmangling i augusti överväga en bättre fokusering av medlen som reserverats för forskning och utveckling så att tillämpning och marknadsföring, också inom annat än teknologi, prioriteras.
Samtidigt bör regeringen undanröja hinder för invandring för att garantera tillgången till arbetskraft.

Håll fast vid 0,7 % för biståndet.

Finland har förbundit sig till FN:s millenniedeklaration för att halvera fattigdomen i världen. Svenska riksdags-gruppen vill inte att regeringen avstår från regeringsprogrammets skrivning om att uppnå 0,7 procent för biståndet. Finland måste aktivt främja ibruktagandet av nya finansieringsmodeller.
Eftersom svälten och nöden är akut på flera håll i världen bör västvärlden agera snabbare. Finland måste reservera mer medel för den humanitära hjälpen.

Riksdagsgruppen noterar med tillfredsställelse att finansministeriet återinfört de fem miljoner euro som ströks i regeringens budgetramar för biståndet.

Landsbygdsnäringarna behöver sociala satsningar.

Landsbygdsnäringarnas del av InPo-lösningen blev rätt anspråkslös. Beslutet om ytterligare semesterdagar sköts upp. Regeringen bör nu förlänga semesterrätten med en dag. Samtidigt bör pälsdjursuppfödarna få ett avbytarsystem i likhet med husdjursproducenterna.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35