Pressmeddelande

Nordiska samarbetet bör förädlas.

19.10.2005 kl. 00:00

Efter de baltiska ländernas inträde i EU har röster höjts för att satsa mer på Östersjösamarbete framom nordiskt samarbete. I riksdagsarbetet får det nordiska samarbete konkurrens av bl.a. Arktiska-, Barents- och Östersjösamarbetet.

- Vi vill påminna om att nordiskt samarbete är mycket mer än ett politiskt samarbete. Det är ett samarbete mellan människor, mellan företag och mellan organisationer. Ett aktivt nordiskt samarbete står inte i ett motsatsförhållande till en aktiv insats inom den EU eller Östersjösamarbetet.

- Det är ändå uppenbart att det nordiska samarbetet måste effektiveras och moderniseras för att inte mista sin styrfart då förvaltningen växer och antalet projekt ständigt ökar. Befintliga samarbetsnätverk bör utnyttjas i större utsträckning och riksdagsgruppen efterlyser en bättre samordning av de olika insatserna för att undvika en överlappning mellan olika organ.

Svenska riksdagsgruppen vill utöka antalet nordiska tankesmedjor.
- Det nordiska samarbetet är mer än ett officiellt samarbete mellan myndigheter. Samarbetet bör utmynna i ett mervärde för alla medborgare och institutioner. Vi vill gärna se ett flertal tankesmedjor i vilka forskningsinstitut och folkrörelser tillsammans kunde presentera framtida lösningar och modeller för våra nordiska välfärdssamhällen. Dessa tankesmedjors produkter borde också ställas till regeringarnas förfogande inom EU-arbetet.

Svenska riksdagsgruppen vill påminna om principen om nordisk nytta.
- Samnordisk verksamhet som annars skulle ske i nationell regi kan resultera i positiva effekter, ökad kompetens och konkurrenskraft. Man borde i större utsträckning utreda om inte fler funktioner kan göras billigare och bättre samnordiskt. Exempel på detta kunde vara haverikommissionerna, grannlands-TV samt offentlig upphandling överlag.

- Det är viktigt att samarbetet når ut till så breda medborgargrupper som möjligt. Olika utbytesprogram inom undervisningssektorn bör därför vidareutvecklas. Riksdagsgruppen påminner om regeringens beslut i samband med studentexamensreformen att utöka det nordiska skolsamarbetet. De nordiska arrangörsföreningarna har beredskap att fördubbla utbytet direkt då regeringen lever upp till sina löften om höjd finansiering. Dessa löften bör nu infrias.

* * *
Finlands riksdag beslöt i oktober 1955 att ansluta sig till Nordiska rådet. Detta firas med ett jubileumsseminarium på riksdagen på onsdagen den 19 oktober klockan 15.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00