Kravet på en riktig pappamånad står fast

11.11.2005 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen vill gå längre än den arbetsgrupp vid arbetsministeriet som presenterat modeller för hur föräldraledigheten kunde stärkas. Svenska riksdagsgruppen anser att adoptivföräldrar skall få samma rätt till föräldraledighet som biologiska föräldrar samt att biologiska pappor som bor i ett annat hushåll får rätt att stanna hemma med sjukt barn.

– Vi anser att biologiska pappor som bor i annat hushåll bör få rätt till både pappaledighet och föräldraledighet. Idag har enbart föräldrar i samma hushåll rätt till föräldraledighet.

– Arbetsgruppens förslag beträffande pappamånaden är inte tillräckligt omfattande. Förslaget innebär att pappan kan ta ut sin pappamånad först efter att mamman återvänt permanent till arbetslivet. Vi kan inte acceptera att pappan måste vänta upp till 1,5 år innan han kan utnyttja sin pappamånad. Tanken med pappamånaden är att även pappan i ett tidigt skede skall knyta an till det nya barnet. Därför måste månaden kunna tas ut redan under barnets första levnadsår.
– Positivt i förslaget är att mamman inte längre måste återgå till jobbet för en månads tid för att pappan skall kunna bli hemma i två veckor, varefter mamman ofta gått på vårdledighet. Detta har medfört problem för både arbetsgivare och kolleger.

Svenska riksdagsgruppen understryker betydelsen av att föräldrarna kan stanna längre hemma med ett nyfött barn. Gruppen har i en lagmotion föreslagit att föräldraledigheten skall förlängas från nio till tolv månader, dvs. tills att barnet blir ett år.

Pressmeddelande 11.11.2005

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35