- Den nuvarande lagstiftningen om gruvdrift är föråldrad och har många brister. Lagen ger inte markägaren ett tillfredsställande skydd. Likaså har kommunerna inte en tillräcklig bestämmanderätt om gruvdrift på mark inom kommunens område som inte är planlagd. Grundlagen skyddar markägarens intressen och kommunernas självbestämmanderätt. Detta bör även beaktas i gruvlagen samt i kärnenergilagen som stadgar om uranutvinning, anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Christina Gestrin.
- Det bör inte vara möjligt för handels- och industriministeriet eller statsrådet att ge tillstånd för utmål i strid med markägarens och kommunens önskemål. Kommunen har monopol när det gäller markplaneringen i kommunen och således skall kommunen även ha sista ordet när det gäller planeringen av eventuell gruvdrift i kommunen. Endast om ytterst vägande allmänt intresse kräver skall beslut som strider mot markägarens intresse kunna fattas, motiverar Christina Gestrin.
Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter också om gruvlagen ger ett tillräckligt skydd för miljön. Det starka skydd som miljöskyddslagstiftningen ger för grundvattnet bör gälla även tillstånd för utmål vid gruvdrift. Miljökonsekvensbedömning bör göras i ett tidigt skede och den skall väga tungt när man överväger om tillstånd skall ges för utmål. Kommunen och markägaren skall ha rätt att motsätta sig gruvdrift som påverkar miljön, landskapet eller kulturhistoriska värden på ett avgörande sätt, anser Svenska riksdagsgruppen.
Pressmeddelande 30.1.2006 kl 11.00