Gruvlagen bör beakta markägaren.

30.01.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen lämnar in en åtgärdsmotion som syftar till att stärka markägarens och kommunens beslutanderätt när det gäller gruvdrift.

 - Den nuvarande lagstiftningen om gruvdrift är föråldrad och har många brister. Lagen ger inte markägaren ett tillfredsställande skydd. Likaså har kommunerna inte en tillräcklig bestämmanderätt om gruvdrift på mark inom kommunens område som inte är planlagd. Grundlagen skyddar markägarens intressen och kommunernas självbestämmanderätt. Detta bör även beaktas i gruvlagen samt i kärnenergilagen som stadgar om uranutvinning, anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Christina Gestrin.

- Det bör inte vara möjligt för handels- och industriministeriet eller statsrådet att ge tillstånd för utmål i strid med markägarens och kommunens önskemål. Kommunen har monopol när det gäller markplaneringen i kommunen och således skall kommunen även ha sista ordet när det gäller planeringen av eventuell gruvdrift i kommunen. Endast om ytterst vägande allmänt intresse kräver skall beslut som strider mot markägarens intresse kunna fattas, motiverar Christina Gestrin.

Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter också om gruvlagen ger ett tillräckligt skydd för miljön. Det starka skydd som miljöskyddslagstiftningen ger för grundvattnet bör gälla även tillstånd för utmål vid gruvdrift. Miljökonsekvensbedömning bör göras i ett tidigt skede och den skall väga tungt när man överväger om tillstånd skall ges för utmål. Kommunen och markägaren skall ha rätt att motsätta sig gruvdrift som påverkar miljön, landskapet eller kulturhistoriska värden på ett avgörande sätt, anser Svenska riksdagsgruppen.

Pressmeddelande 30.1.2006 kl 11.00

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55