Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

09.02.2006 kl. 00:00
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

Vi upplever just nu skrämmande upplopp, våldshandlingar och oroligheter där den islamska världen känner sig kränkt av européer. Oroligheterna måste få ett snabbt slut, och representanter för de olika religionerna och staterna bör nu göra sitt yttersta för en försoning. Globaliseringen innebär att människor med olika ursprung och religioner kommer att leva sida vid sida. Tolerans och respekt är grundpelare också för samarbetet inom EU.

Denna vår kan flyttfåglar föra med sig fågelinfluensa till Norden. Vi kan inte förneka att hotet finns, och att människor känner sig oroade. Regeringen utarbetar som bäst regler för beredskapen. Sannolikt är att även fågelinfluensan kommer att finnas på agendan under ordförandeskapet. Det är viktigt att tillräcklig information ges, för att på allt sätt förhindra att panik eller risksituationer uppstår. Hotet om fågelinfluensa ger anledning att påminna om vikten av höjt u-landsbistånd. Ett effektivt sätt att förhindra epidemier från att uppstå och epidemier från att bli pandemier, är att bygga ut fattiga länders grundläggande hälsovård.

De inhemska investeringarna ökar igen, efter att ha legat på en bottennivå år 2003. Under regeringsperioden har det skapats 60 000 nya jobb, så det finns fortfarande chanser att nå upp till regeringens målsättning om 100 000 arbetsplatser. Det förbättrade sysselsättningsläget visar att regeringens ekonomiska politik har givit resultat. Skattesänkningarna har stimulerat hemmamarknaden, och bland annat avdraget för hushållsarbete har lett till många nya arbetstillfällen. Då rambudgeten nu bereds, utgår vi i Svenska riksdagsgruppen från att regeringen fortsättningsvis stärker incentiven för att locka investeringar till Finland. Rätt riktad utbildning och ett stort kunnande är fortsättningsvis våra främsta konkurrensfaktorer. Arbetslösheten måste minska, och speciellt ungas deltagande i utbildning eller arbetslivet är viktigt. Inför vårens förhandlingar om budgetramarna vill Svenska riksdagsgruppen uppmana regeringen att fästa uppmärksamheten vid ensamförsörjarnas samt närståendevårdarnas situation. Vår uppfattning är att flera personer borde omfattas av stödet för närståendevårdare. Även om regeringen har gjort förbättringar genom att stöda intervallvård samt öka stödbeloppet, finns det fortfarande svagheter i systemet som bör ses över.

Svenska riksdagsgruppen är orolig för hur EU:s rambudget kommer att utformas för jordbrukets del. Vi vill påminna om att nettoinkomsterna för jordbrukarna som yrkesgrupp stadigt minskat under de senaste åren. Nu finns en risk för att jordbruksstöden i de nya EU-länderna kommer att finansieras på bekostnad av de finländska jordbrukarna. Vi förväntar oss att regeringen ser till att det här scenariot inte förverkligas.

Regeringen kommer med all sannolikhet att under vårens lopp presentera en ramlag om kommunernas servicestruktur. Regeringen har haft som utgångspunkt att reformera servicestrukturen så att alla invånare i Finland skall kunna få en högtstående service också om tjugo år. I praktiken har processen upplevts som svår och snabbt framtvingad. Faktum kvarstår. Befolkningen åldras, och allt färre personer skall klara av att försörja den växande befolkningsgrupp som kommer att befinna sig utanför arbetsmarknaden. Nu är den rätta tiden för att se över strukturer och funktioner så att vårt gemensamma kapital på bästa sätt säkrar en människovärdig vardag med goda samhällstjänster om några årtionden.

Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att primärkommunmodellen bäst garanterar en god servicenivå där dessutom kommuninvånarnas medbestämmanderätt säkras. Befolkningsunderlaget kan dock inte kategoriskt låsas till minst 20 000, utan bör även kunna vara mindre. Kommunerna måste stärka sin ställning som ekonomiska enheter. Det förutsätter åtminstone intimt samarbete – men antagligen också samgång med de närmaste grannarna i fall då kommunerna är små och befolkningsstrukturen ogynnsam. Dessa beslut måste ändå kommunerna själva fatta. Inom Svenska riksdagsgruppen anser vi att regeringen snabbt bör ge riktlinjerna för hur statsandelarna kommer att se ut i den nya modellen. Utan en klar bild av statsandelsfördelningen har kommunerna svårt att göra de nödvändiga besluten. Svenska riksdagsgruppen anser också att språkförhållandena i kommunerna är ett viktigt kriterium som bör beaktas då beslut om sammangång görs.

Christina Gestrin 9.2.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00