Valfrihet i vården genom tillräcklig FPA-ersättning

03.03.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen vill höja sjukförsäkringsersättningen för privat läkarvård.
- Fpa-ersättningen för privatläkararvode har i praktiken sjunkit till under 30 procent och motsvarar på intet sätt patientens faktiska kostnader. Enligt sjukförsäkringslagen har man rätt till 60 procents ersättning men ersättningstabellerna har inte justerats på många år.

Även inom Folkpensionsanstalten har man krävt att ersättningarna för privatläkararvode borde höjas eftersom deras låga nivå strider med sjukförsäkringslagens anda. Svenska riksdagsgruppen är av samma åsikt.
- I dag vinner staten på att patienterna i privat läkarvård betalar för sig. Det finns med andra ord ekonomiskt utrymme för att höja ersättningarna. Svenska riksdagsgruppen förutsätter därför att regeringen snabbt bereder än justering av ersättningstabellerna.

Svenska riksdagsgruppen understryker betydelsen av växelverkan mellan den offentliga och privata vården.
- Privat läkarvård är kompletterande till den offentliga vården och innebär valfrihet för kunderna. Den privata läkaren är en tillgång i situationer med dålig tillgång på offentlig läkarvård. För en extra summa kommer man snabbt till en läkare istället för att köa. För många patienter är det dessutom viktigt att man får kontinuerlig vård av sin egenläkare.

Svenska riksdaggruppen vill bryta alla ålderdomliga klass-fördomar mot den privata vården.
- Utredningar visar att alla samhällsgrupper använder sig av privat läkarvård. Det är därför personer med de lägsta inkomsterna som drabbas hårdast av den låga sjukförsäkringsersättningen.

Pressmeddelande 3.3.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00