Inom lärarkretsar har man konstaterat att den nya kursplanen i gymnasiet har lett till en smalare språkkompetens då frivilligheten i språkundervisningen ökade. Lika oroväckande är att vitsorden i de finskspråkigas studentprov i modersmål blir lägre för varje år som går. Lektorer som verkar som sensorer i modersmålsprovet slog larm i medlet av mars.
- Det är uppenbart att de minskade timresurserna har gett upphov till nivåsänkningen.

Näringslivets centralorganisation EK utredde språkets betydelse för anställningar bland sina medlemsföretag hösten 2005. I svaren framstod kunskaper i svenska som lika viktiga som engelskan. Överlag ansågs en bred språkkompetens som mycket viktig för att klara sig inom näringslivets olika branscher.
- Ifall Finland vill klara sig på den globala marknaden måste vi satsa mer på språkundervisningen.

- Det är nu hög tid att utvärdera kraven och resultaten i gymnasiet och i studentskrivningarna. Regeringen måste ha beredskap att korrigera de fel som gjorts då kraven sänkts i studentexamen. Gymnasiet skall vara en allmänbildande skola som ger starka grunder för att klara sig i vidare studier. Främsta målet med studentexamen får inte vara att alla skall kunna klara den.

Pressmeddelande 10.4.2006