Gymnasieutbildningen är i kris

10.04.2006 kl. 00:00
Antalet abiturienter som skriver provet i svenska i studentskrivningarna
minskar katastrofalt för varje år.
- Uppgifter från studentexamensnämnden visar att antalet abiturienter som
skriver svenska som andra inhemska har sjunkit med cirka 23 procent från
tjugotvå tusen våren 2004 till sjutton tusen elever våren 2006. Minskningen är till och med större än vad Svenska folkpartiet varnade för då sfp motsatte sig slopandet av studentsvenskan våren 2004.

Inom lärarkretsar har man konstaterat att den nya kursplanen i gymnasiet har lett till en smalare språkkompetens då frivilligheten i språkundervisningen ökade. Lika oroväckande är att vitsorden i de finskspråkigas studentprov i modersmål blir lägre för varje år som går. Lektorer som verkar som sensorer i modersmålsprovet slog larm i medlet av mars.
- Det är uppenbart att de minskade timresurserna har gett upphov till nivåsänkningen.

Näringslivets centralorganisation EK utredde språkets betydelse för anställningar bland sina medlemsföretag hösten 2005. I svaren framstod kunskaper i svenska som lika viktiga som engelskan. Överlag ansågs en bred språkkompetens som mycket viktig för att klara sig inom näringslivets olika branscher.
- Ifall Finland vill klara sig på den globala marknaden måste vi satsa mer på språkundervisningen.

- Det är nu hög tid att utvärdera kraven och resultaten i gymnasiet och i studentskrivningarna. Regeringen måste ha beredskap att korrigera de fel som gjorts då kraven sänkts i studentexamen. Gymnasiet skall vara en allmänbildande skola som ger starka grunder för att klara sig i vidare studier. Främsta målet med studentexamen får inte vara att alla skall kunna klara den.

Pressmeddelande 10.4.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30