Riksdagsgruppen presenterar seniorpolitiskt ställningstagande 28.4.

28.04.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen har presenterat ett seniopolitiskt ställningstagande innehållande nio förslag och åtgärder.
Ställningstagandet skall fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna våren 2007.

 

Seniorpolitiskt ställningstagande 28.4.

 
Regeringen bör sätta större fokus på seniorpolitiken. De stora ekonomiska satsningarna på förbättrad sysselsättning bl.a. genom sänkta inkomstskatter har lett till att seniorerna har känt sig förbisedda. Sänkningen av inkomstskatterna för löntagare har lett till att pensionärernas inkomster och köpkraft inte utvecklas lika positivt som för löntagare.
Respekten för pensionärernas insats för landet bör synas i politiken. Svenska riksdagsgruppen för fram en rad åtgärdsförslag med vilka vi vill förbättra livssituationen för seniorerna. Ställningstagandet kommer att fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna.
}        Vård och service är viktigast.
Svenska riksdagsgruppen har alltid prioriterat vården. En högklassig vård gagnar alla, framför allt dem som har de minsta inkomsterna. För att vården skall fungera behövs en kunnig och motiverad personal. Därför måste vårdpersonalens arbete bli mer lockande både vad gäller arbetsförhållanden och löner.
 
}        Våra åldringar vill bo hemma.
Det måste finnas alternativ inom åldringsvården. De flesta åldringar vill bo hemma eller på servicehem. Det förutsätter en god förebyggande vård. Det lyckas genom utökad öppenvård och hälsogranskning. Inom omsorgsgarantin borde åldersgränsen på 80 år för att få en individuell vårdplan sänkas.  
Vi vill att de flesta åldringarna skall ha möjlighet att få bo hemma eller på serviceboende.  

 
}        Löntagare och pensionärer bör beskattas jämlikt.
Som ett led i regeringens sysselsättningspolitik har inkomstskatterna sänkts för alla löntagare. Så att också låginkomsttagarna skulle få en stimulerande skattesänkning har man höjt de kommunala avdragen. Avdragen har lett till att löntagare har lägre skatteskalor än pensionärer i inkomstklassen mellan cirka 1500-3000 euro per månad[1].
Vi vill att kommande regeringsprogram innehåller beslut som leder till att löntagare och pensionärer kan beskattas lika.

 
}        Pensionärernas köpkraft får inte släpa efter.
Pensionärernas köpkraft utvecklas inte i samma takt som löntagarnas köpkraft. Var tionde pensionär lever endast på folkpension. Det är samtidigt den äldsta gruppen av våra pensionärer. Regeringen har redan höjt folkpensionen två gånger denna period, men höjningarna måste fortsätta.
Vi vill att nästa regering fortsätter att höja folkpensionens nivå.

 
}        Närståendevårdarna bör också få ekonomisk uppskattning.
En stor del av våra åldringar sköts hemma av sina anhöriga. Arbetet är ofta fysiskt tungt och tidskrävande. Endast tio procent av landets 300.000 närståendevårdare får ekonomiskt bidrag eller avlastning av kommunen.
Vi vill att de närståendevårdare som i praktiken arbetar heltid i hemmet skall komma i åtnjutande av kommunalt eller statligt stöd och avlastning.

 
}        Sjukförsäkringsersättningen för privat läkarvård bör höjas.
Fpa-ersättningen för privatläkararvode har i praktiken sjunkit till under 30 procent och motsvarar på intet sätt patientens faktiska kostnader. Enligt sjukförsäkringslagen har man rätt till 60 procents ersättning men ersättningstabellerna har inte justerats på många år.
Utredningar visar att alla samhällsgrupper använder sig av privat läkarvård. Samtidigt finns också ett behov av att justera ersättningarna för medicinkostnader.
Vi vill att Fpa:s ersättningstabeller för privat läkarvård och medicininköp justeras.
  
}        Individen skall ha ökade valmöjligheter i vården.
Regeringen har genomfört flera goda reformer inom den offentliga vården. Vårdgarantin har förkortat operationsköerna och servicesedlarna har ökat valfriheten att välja mellan offentlig och privat vård. Det finns ändå behov att reformera vården och att öka valmöjligheterna speciellt inom hälsovården. Idag omfattar t.ex. servicesedlarna endast socialvården vilket gör att kommuninvånaren inte kan välja serviceproducent inom hälsovården.
Vi vill att servicesedlarna utvidgas till att omfatta hälsovården.
  
}        Eget politikprogram för de äldre.
Det behövs en bättre samordning mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. Vi måste granska byggande och planering ur de äldres perspektiv och utgå från principen Design för alla, vilket innebär att vi i planeringen beaktar de äldres förmåga att ta sig fram. Ett tvärsektoriellt program
bör ta sikte på åtgärder som förbättrar hälsan och funktionsförmågan, stöder hemmaboende, förbättrar servicen och klarlägga patienters rättigheter som t.ex. rätten till vård på modersmålet.
Vi vill att nä
sta regeringsprogram innehåller ett tvärsektoriellt politikprogram för de äldres välfärd.
 
}         Seniorerna behövs i politiken.
Det finns anmärkningsvärt få seniorer i politiken på nationell nivå i Finland. De politiska uppdragen är förtroendeuppdrag och det existerar inga övre åldersgränser som inom arbetslivet. Våra gemensamma angelägenheter angår oss alla.
Svenska riksdagsgruppen uppmanar pensionärerna att nominera egna pensionärskandidater och föreslå dem för sfp-kretsarnas nomineringsgrupper inför riksdagsvalet.

Ställningstagandet godkändes 27.4.2006

 

 

 

 

 

 

 


[1]Skattebetalarnas Centralförbund 20.12.2005.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00