Riksdagens 100- årsjubileumssession

01.06.2006 kl. 00:00

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

 I början av 1900-talet stod vi inför den stora omdaningens tid. Världspolitiska händelser bidrog tidsmässigt till att möjligheter för en lantdagsreform uppstod. Finlands folk var berett på det som komma skulle. De breda sociala nätverken fanns sedan tidigare, och nu skedde en omfattande nyorganisering av nätverken. Den viktigaste händelsen år 1906 var beslutet om den nya lantdagsordningen. Samma år grundades även Svenska folkpartiet.

Leo Mechelins senat som tillträtt 1905 gick till historien för lantdagsreformen. Mechelin valde några år senare att sitta i den riksdagsgrupp jag idag representerar.

Som finländare är jag stolt över att Finland var så progressivt och fritänkande att man godkände världens modernaste vallag som gav fulla demokratiska rättigheter för alla 24 år fyllda män och kvinnor. I ett internationellt perspektiv är vi i Finland föregångare i jämställdhet. Vi är en god bit på väg, men ända fram har vi inte ännu nått.

Det är bra att Finland firar den jämställda och jämlika demokratins födelseår 1906. Finland utvecklades till en flerpartistat där även mindre grupper kunde få sin röst hörd. Jag är stolt över att processen fram till senatens historiska beslut den 6 december 1917 kanske rent av startade av att Svenska folkpartiet som första parti den 17 maj 1917 fattade beslut om att driva landets självständighet. Tack vare en stark nationalanda och etablerade demokratiska institutioner kunde vårt folk klara av också de svåra kriser som skulle följa efter att Finland blivit självständigt.

Det är bra att vi under denna festdag funderar på den kommande utvecklingen. Makten är ett märkligt väsen. Den minskar aldrig i omfattning, utan innehas alltid av någon. Makten är alltid tryggast bevarad i landets parlament, där maktutövningen ständigt kan beskådas och granskas.

En fungerade demokrati och en fungerande parlamentarism är ingen självklarhet. Den måste hela tiden befästas med medvetna beslut. En fungerande demokrati och rätten att ställa upp i val och själv välja den församling som fat-tar beslut om det som berör oss alla är oändligt viktigt. Ändå finns det trender i samhället som visar att alla inte idag känner sig manade att utnyttja de möjligheter och rättigheter vi har för att delta i det gemensamma.
Demokratin försvagas om det uppstår en brist på deltagande. Varje myndig, och därmed valbar, medborgare måste därför förstå det värdefulla i att få rösta och också kandidera i allmänna val.

 

Gruppordförande Christina Gestrin höll gruppanförandet 1.6.2006.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00