Gruppanförande

Riksdagens 100- årsjubileumssession

01.06.2006 kl. 00:00

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

I början av 1900-talet stod vi inför den stora omdaningens tid. Världspolitiska händelser bidrog tidsmässigt till att möjligheter för en lantdagsreform uppstod. Finlands folk var berett på det som komma skulle. De breda sociala nätverken fanns sedan tidigare, och nu skedde en omfattande nyorganisering av nätverken. Den viktigaste händelsen år 1906 var beslutet om den nya lantdagsordningen. Samma år grundades även Svenska folkpartiet.

Leo Mechelins senat som tillträtt 1905 gick till historien för lantdagsreformen. Mechelin valde några år senare att sitta i den riksdagsgrupp jag idag representerar.

Som finländare är jag stolt över att Finland var så progressivt och fritänkande att man godkände världens modernaste vallag som gav fulla demokratiska rättigheter för alla 24 år fyllda män och kvinnor. I ett internationellt perspektiv är vi i Finland föregångare i jämställdhet. Vi är en god bit på väg, men ända fram har vi inte ännu nått.

Det är bra att Finland firar den jämställda och jämlika demokratins födelseår 1906. Finland utvecklades till en flerpartistat där även mindre grupper kunde få sin röst hörd. Jag är stolt över att processen fram till senatens historiska beslut den 6 december 1917 kanske rent av startade av att Svenska folkpartiet som första parti den 17 maj 1917 fattade beslut om att driva landets självständighet. Tack vare en stark nationalanda och etablerade demokratiska institutioner kunde vårt folk klara av också de svåra kriser som skulle följa efter att Finland blivit självständigt.

Det är bra att vi under denna festdag funderar på den kommande utvecklingen. Makten är ett märkligt väsen. Den minskar aldrig i omfattning, utan innehas alltid av någon. Makten är alltid tryggast bevarad i landets parlament, där maktutövningen ständigt kan beskådas och granskas.

En fungerade demokrati och en fungerande parlamentarism är ingen självklarhet. Den måste hela tiden befästas med medvetna beslut. En fungerande demokrati och rätten att ställa upp i val och själv välja den församling som fat-tar beslut om det som berör oss alla är oändligt viktigt. Ändå finns det trender i samhället som visar att alla inte idag känner sig manade att utnyttja de möjligheter och rättigheter vi har för att delta i det gemensamma.
Demokratin försvagas om det uppstår en brist på deltagande. Varje myndig, och därmed valbar, medborgare måste därför förstå det värdefulla i att få rösta och också kandidera i allmänna val.

Gruppordförande Christina Gestrin höll gruppanförandet 1.6.2006.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15