Budgetuttalande från riksdagsgruppens sommarmöte

16.08.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen är till stora delar nöjd med finansministeriets förslag till statsbudget för år 2007. Budgeten förverkligar flera krav som riksdagsgruppen fört fram under denna riksdagsperiod, konstaterar Svenska riksdagsgruppen på sitt årliga sommarmöte i Västnyland.

Dessutom är flera andra av Sfp:s frågor insatta i budgeten:
- färjetrafiken över Kvarken samt tågtrafiken till Hangö
- Finska notisbyrån får 150.000 i statligt stöd
familjeledighetsreformen genomförs
pappamånaden blir mer flexibel
- föräldradagpenningen höjs
- adoptivfamiljernas föräldrapenningsperiod förlängs
- inkomstskatten sänks med en knapp procent för en medelinkomsttagare
- regeringen ökar sitt stöd till kommunerna med cirka 470 miljoner euro.
Svenska riksdagsgruppen ser det som en arbetsseger att kampen om finansieringen för att bredda stamväg 51 i Kyrkslätt äntligen är över. Arbetet med att bredda stamvägen till motorväg kan inledas under 2007.

 

Satsningar på kompetens och kunnande

Även regeringens sista budget bör sikta på att upprätthålla konkurrenskraften. Den bör därför innehålla särskilda framtidssatsningar på att skapa nytt kunnande och kompetens hos hela befolkningen, i arbetslivet och i skolan.

Vi påminner om regeringens löfte att återinföra de resurser som sparas genom mindre årskullar och dessa skall användas till att utveckla skolan med nya inlärningsmetoder, läromedel och satsningar på språkprogram.

 

Svenska riksdagsgruppen föreslår att studerande skall få bostadstillägg året runt och inte bara för läsårets nio månader. Reformen skulle kosta cirka 12 miljoner euro. Det är uppenbart att studietakten varierar stort beroende på studieortens kostnadsnivå.

 

Bristen på behöriga barnträdgårdslärare är akut i södra Finland. Som en akut åtgärd föreslår riksdagsgruppen att man i samarbete mellan PF vid ÅA och Arcada inför en snabbutbildning för socionomer som vill bli pedagogie kandidater.

Satsningarna på forskning och utveckling får inte stagnera, utan bör ökas som ett stöd för kunnande, kompetens och konkurrenskraft.

För en fungerande arbetsmarknad och upprätthållande av den offentliga servicen behövs en större invandring. Det är därför nödvändigt att styra resurser på att höja integrationskompetensen både hos myndigheter och invandrare.

 

Flera moment behöver tilläggssatsningar

Svenska riksdagsgruppen anser att kommunerna bör använda de medel som staten ger i tilläggsfinansiering till att förbättra vården. Riksdagsgruppen upprepar sitt förslag om att förbättra närståendevårdarnas situation. Idag får endast 10 % av närståendevårdarna ekonomiskt stöd. Fler närståendevårdare måste få ekonomiskt stöd.
Veteranernas situation måste förbättras genom en ökad resurs för hemrehabilitering och årliga hälsogranskningar. Riksdagsgruppen föreslår en förhöjning av de lägsta folkpensionerna.

 

Riksdagsgruppen är oroad över att så många barn finns representerade bland den fattigaste gruppen i samhället. Riksdagsgruppen upprepar därför förslaget om att höja barnbidragets ensamförsörjartillägg och samtidigt koppla loss barnbidraget från övriga stöd.
Regeringen bör fortsätta att öronmärka budgetmedel för barnens psykvård.

 

Svenska riksdagsgruppen vill att nästa års budget innehåller anslag för en början till pälsdjursföretagarnas semester. Gruppen kräver också att jordbrukarna får en semesterdag till enligt skrivningen i regeringsprogrammet.
Anslagen för stödet för forskning och rådgivning inom jordbruket får inte sänkas från nuvarande nivå. Tillräckliga anslag för forskning och rådgivning är en förutsättning för utvecklandet av bioenergiproduktion inom jordbruket.
Svenska riksdagsgruppen anser att företagarnas socialskydd måste förbättras både gällande arbetslöshetsskydd och avbytare vid familjeledigheter.

 

Finsk sjöfarts finansiering är inte konkurrenskraftig inom EU. Därför bör regeringen fatta beslut om en lagändring som från 2007 möjliggör utökade reserveringar för nyanskaffningar i både passagerar- och fraktsektorn.

 

Riksdagsgruppen stöder kommunikationsministeriets förslag om större anslag för basvägnätet och de privata vägarna. En acceptabel standard på vägnätet kan inte upprätthållas utan höjda anslag.
Dessutom måste anslagen för förbindelsetrafiken i skärgården höjas eftersom de ökade bränslekostnaderna hotar verksamheten i både Finska viken och Skärgårdshavet.
Samtidigt behövs mer medel för tågbanenätet. Speciellt brådskar det att få igång elektrifieringen av sträckan Seinäjoki-Vasa.

 

Trots att Finlands biståndsanslag höjs med 75 miljoner euro förblir andelen 0,43 % av BNI. Regeringen och Finland har internationellt förbundit sig till att höja andelen till 0,7 % under detta årtionde. Svenska riksdagsgruppen vill se en större höjning av biståndet i nästa års budget för att trygga det långsiktiga målet. Vi föreslår att biståndet kopplas loss från rambudgeten.
Svenska riksdagsgruppen anser att Finland aktivt bör medverka till att hitta nya finansieringsformer för att höja biståndet.

 

Vi är oroade över bristerna i nödcentralernas verksamhet och förutsätter att inrikesministeriet ser till att de kan funktionera och har tillräcklig personal. Regeringen måste också se till att fängelserna de får resurser som lagstiftningen förutsätter.

 

Sveriges televisions sebarhet i hela Svenskfinland måste tryggas då SVT:s analoga sändningar slocknar hösten 2007. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att regeringen fattar ett principbeslut om att det traditionella grannlands TV-tittandet skall tryggas.


Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35