Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2007

22.09.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 45 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2007. Äskandena är fördelade mellan alla åldergrupper; barnfamiljer, studerande, yrkesarbetande och pensionärer. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

SOCIALA SATSNINGAR

Pehr Löv vill trygga psykiatriska tjänster för barn och ungdomar med 8 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har fått igenom denna budgetmotion i riksdagen de senaste fyra åren.
Ytterligare vill Löv satsa 2 miljoner euro till på hälsofrämjande verksamhet inom vården samt tryggad regelbunden rehabilitering av alla veteraner samt möjliggöra för andra ledsagare än äkta makar att delta i rehabiliteringen tillsammans med veteraner. Denna satsning skulle kräva 4 miljoner i extra anslag.

Studenternas hälsovård riskerar nedskärningar om inte riksdagen griper in. Därför äskar Mikaela Nylander om 260.000 euro till Studenternas hälsovårdsstiftelse så att de kan täcka de ökande hyreskostnaderna.

Eva Biaudet vill höja barnbidragets ensamförsörjartillägg med 15 euro, vilket skulle kosta 28 miljoner euro. Forskning visar att risken för utslagning är störst bland ensamförsörjarfamiljer.
Biaudet vill också öka bidraget till sociala sektorns kompetenscenter med 1,5 miljoner euro.

Christina Gestrin förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro.
Gestrin vill också rädda den finlandssvenska missbrukarkliniken Tolvishemmet genom ett statsstöd på 100.000 euro.

UTBILDNING OCH KULTUR

Mikaela Nylander vill att studiestödets bostadstillägg skall kunna betalas ut även under sommarmånaderna. Förbättringen kräver 12 miljoner euro.
Hon vill också se ökade studieplatser inom yrkesutbildningen i Östra Nyland. Bristen på yrkesutbildad personal är stor i Östra Nyland och bör därför stödas med 0,5 miljoner i extra anslag.

Astrid Thors vill öka stödet för utvecklandet av svenskspråkiga elektroniska läromedel med 0,4 miljoner euro. Därtill inlämnar hon en budgetmotion om det finlandssvenska taltidningsprojektet.
Svenska Finlands Folkting borde få sitt statsstöd ökat med 50.000 euro för att undvika inskränkningar i verksamheten.
Thors vill också korrigera nedskärningen i budgeten av vänskapsföreningarnas kulturella samarbete. Speciellt Pohjola-Nordens statsstöd bör hållas på samma nivå som i år. Dessutom vill hon öka stödet för av kulturtidskrifter.

Christina Gestrin vill satsa 100.000 euro för att öka antalet svenskspråkiga barnträdgårdslärare. Speciellt huvudstadsregionen har en stor brist på behörig personal, och för att situationen skall förbättras krävs specifika satsningar på regionen.

Eva Biaudet äskar också om 0,4 miljoner euro för att rädda Institutet för Ryssland och Östeuropa samt att biståndsanslaget höjs med 30 miljoner euro.

Pehr Löv har inlämnat in en budgetmotion i vilken han föreslår 300.000 euro i statstöd för registrerade religionssamfund. Stödet skulle utbetalas till samfund som har aktiv verksamhet och fler än hundra medlemmar.

Nils-Anders Granvik föreslår att Havets Hus, kunskapscentret och havsmuséet i Korsholm skall få 400.000 euro i planeringsbidrag.


SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSMARKNAD

Nils-Anders Granvik föreslår utökad semester för lantbruksföretagare från dagens 24 dagar per år till 25 dagar. Satsningen skulle kosta 4 miljoner euro.
Granvik vill också att pälsdjursuppfödarna skall få tillgång till motsvarande avbytarsystem som lantbrukarna. För utvecklandet av pälsdjursfarmarnas avbytarsystem vill Granvik införa 0,9 miljoner euro.
För att växthusnäringen skall vara konkurrenskraftig, krävs det en aktiv satsning på försök, forskning och expertkunskap. Granvik föreslår att forskningsanslagen på 150.000 euro skulle kanaliseras via Martens Trädgårdsstiftelse i Närpes.

Roger Jansson vill rätta till de fel som insmugit sig i skattestödet till passagerarfartygen. Trots att återbäringen av arbetstagarnas lönebikostnader skall uppgå till 94,4 % har de i praktiken varierat mellan 65 och 82 procent. Jansson efterlyser att återbäringen skall utbetalas till överenskommen nivå retroaktivt från 1.7. 2005.

Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund med 50.000 euro för att trygga förbundets verksamhet.

För många forskare och stipendiater är socialskyddet helt oskött och i händelse av sjukdom eller olycksfall kan de hamna i en svår situation. Därför föreslår Astrid Thors att riksdagen anslår 0,8 miljoner euro för sjukförsäkringskostnader för stipendietagare.

Eva Biaudet föreslår att hushållsavdraget utvidgas så att föräldrar kan köpa t.ex. barnvårdstjänster åt sina vuxna barn. Det utökade avdraget beräknas kosta 5 miljoner euro i minskade skatteintäkter. Idag kan endast barn köpa tjänster åt sina ålderstigna föräldrar.


MILJÖ- OCH KULTURLANDSKAP

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Lappträsket i Östra Nyland som nu lider stort p.g.a. övergödning.

Christina Gestrin föreslår i två budgetmotioner att anslagen för kommunernas saneringar av förorenade markområden får 2,9 miljoner euro samt att anslagen för centralavloppssystem höjs med 4,2 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen har i flera budgetbehandlingar lyckats korrigera dessa sänkningar.
Gestrin vill slopa accisen på biobränsle som produceras för eget eller lokalt bruk. Skatteförlusten skulle uppgå till 1 miljon euro.

Astrid Thors anser att staten bör vara beredd på att delta i reparationskostnaderna med 1 miljon euro för Borgå domkyrka. Reparationerna brådskar eftersom de nationella 200-års festligheterna av lantdagen 1809 kommer att firas i domkyrkan.
Astrid Thors vill även budgetera 0,4 miljoner för iståndsättningen av byggnader på bruksområdet i Strömfors för att kunna bevara den kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljön.


VÄGSATSNINGAR

Nils-Anders Granvik föreslår att anslagen för det allmänna basvägnätet höjs med 20 miljoner euro. Detta är nödvändigt för att hålla basvägnätet i skick i hela landet.

Pehr Löv föreslår i sin budgetmotion att underhållet och förbättringar av enskilda vägar skall tryggas med 4 miljoner euro i extra anslag.

Österbotten:
Pehr Löv och Astrid Thors äskar om medel för planering av omkörsfiler samt mitträcken på riksväg 8 mellan Vassor-Kärklax och Oravais.
Nils-Anders Granvik efterlyser finansiering för att förbättra trafiksäkerheten i form av en lätt trafikled längs med Flygfältsvägen i Kronoby samt en ny vägsträckning och lätt trafikled i Terjärv centrum. Dessutom vill Granvik få till stånd grundförbättringar på landsvägarna mellan Lassfolk och Markby, mellan Finnabba och Åvist samt mellan Lillby och Terjärv.

Nyland:
Astrid Thors vill förbättra trafiksäkerheten med mitträcken och omkörningsfiler på stamväg 51 väster om Kyrkslätt.
Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, byggarbetet av Borgå skärgårdsväg och utbyggandet av vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik. För att trygga förbindelsetrafiken i Borgå skärgård föreslår Nylander att riksdagen tillskjuter 1,6 miljoner.

 

Pressmeddelande fredag 22.9.2006 kl. 12.00

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35