Riksdagsgruppen presenterade invandringspolitiskt ställningstagande

24.10.2006 kl. 00:00
Regeringen invandringspolitiska program innehåller flera goda reformer men det saknar den klart positiva syn på invandring som nu behövs. Samtidigt har flera av regeringens beslut gått i motsatt anda. Svenska riksdagsgruppen ger därför ett invandringspolitiskt ställningstagande för att markera vår positiva inställning till
invandring.

» Finland behöver utländsk arbetskraft.
Den finländska arbetsmarknaden kommer att förnyas inom loppet av några år. Arbetskraftsbristen måste kompenseras med utländsk arbetskraft. Den mentala inställningen till invandring måste ändras. Myndigheternas
direktiv får inte bromsa arbetskraftsinvandringen utan direktiven måste vara samstämmiga med de politiska målsättningarna. Det finns få personer med utländsk härkomst bland våra offentligt anställda. Attityderna
bland finländarna skulle ändras snabbare ifall vi hade fler utlänningar på synliga tjänster som t.ex. lärare
och poliser.
Vi vill att invandrare och deras familjer ses som en resurs och inte som ett hot. Inom loppet av några år kommer vi att behöva dem mera än vad de behöver oss.
Vi vill att staten och kommuner i större utsträckning anställer personer med utländsk härkomst.


» Arbete är bästa integrationen.
Trots många fina integreringsprogram är en arbetsplats det bästa sättet för invandrare att bli en del av det
finska samhället; i arbetslivet men också som medmänniskor. Därför borde det främsta målet vara att kunna
erbjuda invandrare och flyktingar ett jobb. Man skall också kunna verka som företagare. En invandrare skall
kunna få företagarstöd utan krav på språkkunskaper.
Vi vill stärka invandrarnas integrering i samhället genom att erbjuda dem jobb.


» Kvinnorna får inte utestängas från samhället
I många kulturer är det otänkbart att kvinnan i huset skulle delta i arbetslivet utanför hemmet. Därför är det
viktigt att integreringsprogrammen och språkutbildningen fokuserar sig på kvinnorna. Även de kvinnor som
inte jobbar utanför hemmet skall aktivt erbjudas språkutbildning, kurser och aktiviteter.
Vi vill att integreringsprogrammen skall fokuseras på kvinnorna.


» Har du ett jobb står dörren öppen.
För att råda bot på de alltför långa behandlingstiderna inom Utlänningsverket föreslår vi att man inför arbetsvisum
för invandrare. Den finländska arbetsgivaren skulle ansöka om visumet. Då en invandrare har ett arbetsvisum
skulle ingen annan utredning behövas från statlig sida. Utlänningsverkets verksamhet måste granskas och deras rätt att besvära sig över beviljade tillstånd måste slopas.
Vi vill införa arbetsvisum som möjliggör att en invandrare kan flytta till Finland och börja jobba inom
loppet av en vecka.


» Examen är ett bevis på yrkeskunskap.
Många invandrare har inte fått ett arbete som motsvarar deras utbildning från sitt hemland. Vi har en naiv
uppfattning om att endast finländska examina duger för att utföra praktiska arbetsuppgifter. En invandrare
borde direkt vid sin ankomst få veta vilken kurs han/hon kan ta del i för att omvandla sin examen till finländsk
behörighet. Vi behöver också belöna de språkkunskaper och det specialkunnande som invandrarna besitter.
Vi anser att utländska examina skall erkännas i större grad än idag. Invandrare skall så snabbt som
möjligt erbjudas examensinriktad fortbildning för att få finländsk behörighet för sin examen.


» Tredje sektorn lika viktig för invandrarna som för finlandssvenskarna.
Våra erfarenheter i Svenskfinland visar att den tredje sektorn är viktig som ekonomisk, sysselsättande och
kulturell aktör. Invandrarna samlas också i sina egna nätverk men är nödvändigtvis inte lika organiserade
som det finländska organisationslivet. Genom att stärka arbetet inom tredje sektorn kunde integreringen av
invandrare ske snabbare.
Vi vill stärka föreningslivet bland invandrargrupper och befrämja den tredje sektorns ansvar för integreringen bland invandrare.

Godkänt 12.10.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00