Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

23.11.2006 kl. 00:00
Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

Som läkare borde interpellationens första undertecknare hålla med om att socialpolitiska beslut skall bygga på undersökningar och forskningar. Så gjorde regeringen också då man fattade beslut om att sänka alkoholaccisen. Nu går det inte att lägga fram empiriska bevis hur en befolknings dryckeskultur i förväg, men regeringen var mån om att låta Stakes forskare delta i beslutsprocessen. Man kan fråga sig vem regeringen borde ha konsulterat i stället?
 
Då regeringen fattade beslutet framförde Stakes alkoholforskare egentligen kritik bara på en punkt; Beslutet kom alldeles för sent! Regeringen borde ha inlett sänkningarna av alhoholaccisen flera år tidigare, det vill säga långt före alkoholimporten från Estland släpptes fri. Då skulle sänkningarna ha blivit mer måttliga. Vem är ansvarig för att det blev så? Vilka partier ansvarade för finansministeriet åren 1999 till 2003? Båda partierna kritiserar nu i en interpellation sittande regeringen för att vakna för sent.
 
Låt mig fortsätta kring vad forskarna säger. Flera av dem anser idag att tyngdpunkten i skattesänkningen blev fel. Jag är beredd att hålla med om det. Nu i efterhand kan vi se att skattesänkningen blev för stor på starksprit. Vi skall minnas att regeringen inte ville styra finländarnas dryckesvanor, utan regeringen ville styra finländarnas konsumentvanor. Framför allt ville vi få ett slut på spritrallyt – eller skall vi säga starkspritrallyt – till Estland. På den här punkten har regeringens politik gett resultat.
Vi har redan fått siffror som visar att den icke-statistikförda konsumtionen har minskat. Det betyder att mer alkohol än tidigare säljs via statligt kontrollerade kanaler.  
 
Alkoholen är speciellt skadlig för ungdomen. En växande kropp tar mera stryk av alkohol än en vuxen. Vanor, som skapas i tonåren har en tendens att bli bestående. En betydande del av de 15-åringar, som dricker sig berusade varje månad är storkonsumenter med utpräglade alkoholskador som 30-åringar. Ungdomarnas drickande har t.o.m. något minskat, men den grupp ungdomar, som berusar sig regelbundet dricker mera än tidigare. Också alkoholförgiftningsfallen bland ungdomar har ökat. Här har den förmånligare starkspriten en klart negativ effekt. Det är ändå ölet och cidern som är inkörsport för ungdomarna. Därför kommer förbudet mot ölrealisation, som ingår i regeringens reform av alkohollagen att ha en positivt styrande inverkan. En flaska mellanöl eller cider motsvarar en starkspritgrogg så skattepolitiken på dessa drycker, som är tillgängliga i dagligvaruhandeln, borde nog också småningom ses över.
 
Föräldrarnas attityder inverkar starkt på ungdomens dryckesvanor. De ungdomar, som blir bjudna på alkoholhaltiga drycker hemma blir oftare problemkonsumenter. Det mest förödande fenomen vi ser är föräldrar, som köper ut alkohol åt sina ungdomar "för att man skall veta vad de dricker". En dubbelmoral av värsta sort!
Föräldraskolningen borde lyfta upp dessa fakta mera på våra hälsovårdscentraler. I barn- och mödrarådgivningen måste hälsovårdarna, också genom regelbundna hembesök, noggrant följa med de unga familjerna och slå larm vid tecken på föräldranonchalans av detta slag. Att inte bry sig om sitt barns hälsa är en passiv form av barnmisshandel, som kan ha förödande effekt.
 
Ett stort problem är väntande mödrar, som dricker alkohol. De s.k. FASS-barnen har en mycket dålig start i livet och har betydligt svårare att klara livets utmaningar än andra. Skall vi ha tvångsvård för väntande mammor, som missbrukar? Skrämmer det mera än det hjälper? Tidig upptäckt och en fast, vänlig stödperson är antagligen en bättre modell. Regeringen borde ta ett fastare grepp om vården av denna problemgrupp.
 
Alkoholen skördar för många liv och skadar alltför många människors fysiska och psykiska liv. Frågan är vad vi kan göra. Vi skall inte lura oss själva och tro att vi kan återgå till tiden då man bara höjde priset på spritflaskan. Redan före skattesänkningen ökade alkoholkonsumtionen och skulle ha fortsatt att öka under alla dessa år oberoende av skattesänkningen, men visst gav prissänkningen fart åt konsumtionsökningen!
 
Priset och tillgängligheten har den största effekten på konsumtionen. Vi behöver ändå ett mångsidigt och trovärdigt program för den förebyggande verksamheten. Samtidigt måste vi ändra på dryckeskulturen. En negativ följd av prissänkningen var att priserna sjönk i detaljhandeln, men inte på krogarna. Det har lett till att det i viss mån kontrollerade drickandet i samband med en god måltid har ändrat till ett supande hemma innan man går ut. Här borde alltså en attitydfostran följas av en skatteförhöjning för att vi skall nå bra resultat.  Attitydpåverkan måste ske hemma, på rådgivningen, i skolan och på arbetsplatserna. En moraliserande nykterhetspropaganda biter inte på dagens välutbildade medborgare. Man måste få och se möjligheterna i det rusfria livet.
Utan motiverande vård klarar inte den starkt beroende av att komma ur träsket. Tidig intervention på gatan, i skolan och på arbetsplatsen är ett bra instrument. Ett barn, som ertappas berusad på stan skall skjutsas hem eller till socialmyndigheterna! En arbetstagare, som är full på arbetsplatsen skall hänvisas till företagshälsovårdaren!
Utan satsningar på akutvårdplatser och en lång rehabiliterande vård faller många igenom. Den systematiska vården borde inte få hämmas av en sådan resursbrist vi ser i många kommuner i dag.
 
Svenska riksdagsgruppen har det senaste året fört fram två förslag. Dels gäller det en reform att alkoholaccisen och dels gäller det trafiksäkerheten.
Som jag redan sade, är de flesta forskare överens om att skatten på starksprit borde höjas. Av samma åsikt är också de flesta finländare. Svenska riksdagsgruppen anser att regeringen bör bereda en moderat höjning av skatten på starksprit. Själva beslutet kunde sedan fattas i nästa års tilläggsbudget.
 
Ett annat förslag som vi fört fram gäller rattonykterheten. Med mycket drickande förstör man hälsan för sig själv, men sätter man sig vid ratten kan man förstöra mången annans liv. Dagens lagstiftning gör det sällan möjligt att tvinga återfallsförbrytare till vård. Därför vill vi inom Svenska riksdagsgruppen sänka gränsen för grov rattfylla från 1,2 till 1,0 promille. Personer som gör sig skyldiga till grovt rattfylleri borde sedan fullfölja ett vårdprogram för att återfå sitt körkort.  
 
Alkoholproblemen är ett gissel för många samhällen världen över. Flera ekonomier kommer aldrig att kunna blomstra förrän man fått bukt på missbruket. Ur den synvinkeln har vi en bättre kontrollerad situation i Finland. Det var också det regeringen eftersträvade då man sänkte spritskatten år 2004 – att inte förlora kontrollen över den svarta handeln.
Nu är det igen dags att fatta beslut om att justera skatten. Det positiva är att denna skattehöjning har folkets stöd.

Talman, vi föreslår att riksdagen återgår till normal dagordning.
Pehr Löv höll gruppanförandet 23.11.2006
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30