Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

13.12.2006 kl. 00:00
Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
Under denna period har riksdagens fyra budgetpaket varit nästan identiska. Hälften har gått till de underfinansierade trafikmomenten och den andra hälften till sen gammalt välkända behov på övriga moment. Flera ministerier visar dock flagrant brist på respekt för riksdagens budgetmakt genom att de vägrar acceptera riksdagens vilja och låter bli att sätta in fjolårets tillägg år efter år.
Så här kan inte en modern riksdag arbeta! Vi håller dessutom på att instifta ett nytt granskningsutskott som kommer att ge riksdagen ännu mer aktuell information om hur riksdagens budgetbeslut utfaller längs med året. Nu måste både ministerier och riksdag sluta upp med detta uråldriga spel.  
 
Under riksdagens budgetbehandlingar har det blivit en princip att satsningarna har gått fifty-fifty till infrastruktur och andra satsningar. Vi inte ifrån att det finns akuta behov såväl för satsningar på väg- och bannätet som inom social- och hälsovården! I framtiden måste riksdagen därför noggrant fundera ifall det är klokt att man utökar trafikministeriets moment med 1,24 procent i förhållandet till budgetboken medan social- och hälsovården bara får tillägg på 0,1 procent eller undervisningssektorns 0,15 procent.  
 
SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD
Som sagt. Många av budgettilläggen är desamma från tidigare år. Trots det är de fortfarande lika viktiga. Det är helt nödvändigt att fyra miljoner öronmärks för barns och ungdomars psykvård för att den inte skall hamna i fötterna på kommunreformens strukturomvandling och att specialsjukvårdsbidraget till kommunerna ökas med två miljoner. Jag vill här även understryka det öronmärkta ökade stödet på fyra miljoner för att bygga ut rusvårdsservicen så att den bättre kan erbjuda hjälp även för både väntande och äldre mödrar De radikalt ökande siffrorna för omhändertagandet av barn korrelerar starkt med mödrarnas alkoholmissbruk. Det gäller även att noggrant överväga eventuella kommande förändringar i alkoholbeskattningen med tanke på att 70% av den ökade alkoholkonsumtionen 2003-2005 fortfarande härstammar från importen, trots de sänkta inhemska skatterna.
 
Finansutskottets social- och hälsovårdsdelegation har också noterat behovet av utvidgad rehabilitering för veteraner. Antalet veteraner minskar ju för varje år och därför har regeringen också föreslagit att invaliditetsgränsen skall sänkas så att fler veteraner kommer inom ramen för rehabiliteringen. I budgetboken finns flera andra satsningar på de äldre. Närståendevårdarna får rätt till en ytterligare ledig dag och specialvårdbidraget för svårt sjuka höjs. Dessutom höjs bostadsbidraget för pensionärer med 10-15 euro.
 
I regeringens grundförslag ingick sedan tidigare många socialpolitiska förbättringar för både unga och gamla. Underhållsbidragets minimi höjdes en aning. Fortfarande utgör dock sammanjämkningen av barnbidragen och dess ensamförsörjartillägg med utkomststödet ett hinder för att de fattigaste barnfamiljernas situation skulle förbättras. Samtidigt höjs syskontillägget i hemvårdsstödet för alla barnfamiljer. Familjeledighetsreformen genomförs och pappamånaden blir mer flexibel. Dessutom förlängs adoptivfamiljernas föräldrapenningsperiod lite. Följande riksdag måste slutligen likställa stödet till adoptivfamiljerna med de biologiska. Grunderna för att förvägra adoptivmödrar moderskapsledigt är förlegade. Då man adderar de familjepolitiska satsningar som ingick i de första statsbudgetarna under perioden blir det en gedigen lista över familjepolitiska satsningar.
 
UTBILDNING
Regeringspartierna föreslår att riksdagens utökar utbildningsmomenten med drygt 10 miljoner euro. Under huvudmomenten finns mycket som har blivit oskött. Det var bra att riksdagen nu kunde enas om att inte dra in stödet för vänskapsföreningar och annan föreningsverksamhet med internationell anknytning. Frågan har väckt stor debatt, och jag ser det som mycket positivt att det finska medborgarsamhället är så aktivt på detta område.
 
Studerandena är missnöjda över att studiestödet inte kunde höjas, men så var också deras krav större än vad regering och riksdag hade kvar att fördela. Helt lottlösa blev ju studerandena inte. Studiestödet för andrastadiets elever förbättras i och med att föräldrarnas inkomstgränser höjs. På det sättet får nu också t.ex. yrkesskolelever ett skäligare studiestöd. Riksdagen höjer också måltidsstödet för studentluncher och studenthälsovården tryggas genom att riksdagen ger ökade anslag för de ökade hyresutgifterna.
Det är ändå uppenbart att studenternas stöd måste ses över i kommande regerings första statsbudget. Man kunde höja studiepenningen, men eftersom det är uppenbart att det tar längre att studera sig färdig i vissa få städer med höga boendekostnader, föreslår Svenska riksdagsgruppen att man satsar på att höja bostadstillägget. 
 
Ur finlandssvensk synvinkel är det en stor sak att riksdagen nu sätter in en extra satsning för utbildningen av barnträdgårdslärare på svenska i huvudstadsregionen med 100.000€. På det här sättet hoppas vi snart kunna råda bot på den akuta bristen på behörig daghemspersonal i Helsingforsregionen.
 
Tidigare i år har den mediedebatten kretsat kring oron att förlora betydande svenskspråkiga inslag som den svenskspråkiga servicen på FNB samt Sveriges television. För FNB:s del är saken redan tryggad i och med regeringens beslut att stöda Finska notisbyrån med 150.000€ för att trygga nyhetsrapporteringen på svenska. På grund av upphovsrättliga tvister har regeringen hittills bara kunnat trygga att SVT:s sebarhet förblir på dagens nivå. Däremot saknas ännu ett positivt beslut som skulle utvidga SVT:s sebarhet också i Nyland. Svenska riksdagsgruppen utgår ifrån att de ansvariga ministrarna sköter saken såsom man tidigare utlovat.
 
TRAFIK
Budgeten innehåller nu många viktiga beslut. Breddandet av stamväg 51 mellan Stensvik och Kyrkslätt kommer äntligen igång år 2007 och passagerartågtrafiken mellan Karis och Hangö och färjetrafiken över Kvarken får sin finansiering. Positivt är också att finansutskottet nu lyfter fram kravet på att sätta igång elektrifieringen av Vasa-Seinäjoki banavsnitt.
 
Under sommaren slog man larm i skärgården eftersom de ökade kostnaderna höll på att hota hela förbindelsetrafiken med färjor. I budgetmanglingen satte regeringen in en halv miljon till och nu föreslår finansutskottet att momentet ökas ytterligare med 1,2 miljoner. Med tanke på att bränslepriset gått ned under hösten borde nästa års kommunikationer i skärgården nu vara tryggade.
  
SYSSELSÄTTNING
Vi behöver fortfarande satsningar på att locka arbetsgivare till att anställa. Därför skall vi inte glömma bort att riksdagen redan godkänt nästa års skattelagar enligt vilka inkomstskatten sänks med en knapp procent för en medelinkomsttagare. Företagandet underlättas också genom att företagarens familjemedlemmars arbetslöshetsskydd förbättras.
 
Staten sätter också in 40 miljoner på att stöda forskning och utveckling för att kunna stärka Finlands internationella konkurrenskraft. Finansutskottet föreslår dessutom att man ökar stöden för företagens internationalisering.
 
Svenska riksdagsgruppen har i många år regelbundet varnat för att vår handelsflotta håller på att flaggas ut. Finska regeringen har under alla dessa år fattat beslut endast då det inte funnits andra alternativ. Nu kom regeringens beslut - till all tur – i grevens tid om att ersätta arbetsgivaravgifterna till fullo, enligt det principbeslut man tagit redan tidigare. Nu återstår ännu att göra något åt hela rederibeskattningen, endera genom ett investeringsfrämjande reserveringssystem eller med en fördelaktig tonnageskatt som också de arbetsintensiva passagerarfärjorna kan utnyttja.
 
MILJÖ OCH LANDSBYGD
Som vanligt skulle det ha funnits behov att satsa betydligt mera på miljöpolitiken, men då man summerar de satsningar som gjorts under miljöförvaltningen under denna period kan vi nog vara nöjda. Också nästa års budget innehåller flera viktiga miljösatsningar. Oljebekämpningskapaciteten förbättras då Finland får nya oljebekämpningsfartyg i Finska viken. Också stödet för medborgarorganisationernas verksamhetsbidrag hålls på den förhöjda nivå man beslöt om ifjol. Detta innebär att man kan trygga t.ex. avfallshanteringen i skärgården. Finansutskottet föreslår nu också att momenten för marksanering och förnyande av centrala avloppsnät höjs med över tre miljoner.
 
I remissdebatten efterlyste Svenska riksdagsgruppen ökade satsningar på bioenergi. Det är glädjande att regeringen nu tagit ett första steg för att stimulera produktionen av inhemsk bioenergi. Framför allt borde man få fart på den småskaliga produktionen som vanligen ligger i anslutning till lantbruksgårdarna. Glädjande är att den industriella produktionen utvecklas med egen fart nu då Fortum Oil beslutat bygga en andra biodiesel anläggning i Borgå.
 
Lantbruket utvecklas ändå inte bara med biodiesel, utan det riktiga jordbruket måste också utvecklas för att klara sig i konkurrensen. Därför måste vi i framtiden se till att forsknings- och rådgivningstjänsterna kan utvecklas inom hela näringen.  
 
En regering hinner inte genomföra alla önskemål på fyra år. Flera reformer blir kvar till nästa period. Att fylla givna löften för höjningen av utvecklingsbiståndet har inte heller denna regering lyckats med. För detta bär vi alla gemensamt ansvar. Följande regeringsförhandlingar kan inte längre undvika en kraftigt ökande budget. Debatterna här i riksdagen har ändå visat att det finns så gott som enigt stöd för att göra vissa satsningar under nästa period. Det gäller främst ökandet av ensamförsörjarnas och folkpensionärernas stöd. Det råder också bred enighet att rätta till den ojämlikt hårda beskattningen av många arbetspensioner. Jag nämnde redan studenterna, men vi skall inte heller glömma gruppernas löfte till specialgrupper så som de rörelsehindrade som vill ha personliga assistenter. Med tanke på denna enighet i riksdagen så borde det vara tämligen lätt att skissa ihop statsbudgeten för 2008.
Eva Biaudet höll gruppanförandet 13.12.2006
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17