Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

11.01.2007 kl. 00:00
Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

Det andra tecknet på mera federalism gällde polis- och rättssamarbetet. – Inom dessa kärnområden för en stat drev Finland målmedvetet och helt riktigt mera samarbete. Mera samarbete inom detta område innebär mera federalism; men mera överstatlighet behövs för att tackla dagens gränsöverskridande problem med brottslighet.

 

Statsministerns redovisning visade att våra framgångar inom rätts- och justitiesamarbetet var varierande. Det var inte bara den sk övergångsklausulen, dvs förslaget att övergå från enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet,  detsamma gäller också det viktiga dataskyddet inom detta rättsområde.

 

Särskilt upprörande är de senaste dagarnas information om att regeringen inom dataskyddet INTE verkat så som riksdagen förutsatt. Grundlagsutskott har ansett, och stora utskottet har förenat sig om det, att kommissionens ursprungliga förslag inte var tillräckligt tydligt när det gäller skyddet för medborgarnas rättigheter eller villkoren för vidareföring av uppgifter till tredje land. Regeringen har inte självmant informerat riksdagen om att man gått emot vår linje – och det är mycket tveksamt att det förslag man nu jobbar med kan bli acceptabelt. Detta brott mot riksdagens påverkningsmöjligheter är graverande och gäller viktiga medborgerliga rättigheter.

 

I offentligheten har det mycket diskuterats hur avtalet om samarbete mellan den europeiska åklagarmyndigheten och USA kom till – men jämfört med datasekretessen är det avtalet en bagatell.

 

Skall vi komma fram i rätts- och polisiära frågor; är det dags för ett nytänkande. Vi behöver sätta klara kvalitetskriterier för de myndigheter som skall vara med i samarbetet – och som skall ha gemensam tillgång till känsliga uppgifter om medborgare.

 

***

 

Vårt ordförandeskap visade med ett skolexempels tydlighet att det nya grundläggande fördraget behövs. Där enhällighet krävs, där har det varit svårt att nå nya framsteg. Med tanke på fördraget blev vårt ordförandeskap den mellanperiod vi kunde förutse när vi debatterade här i kammaren inför ordförandeskapet.

 

Den kommande våren kommer att vara avgörande för hur vi skall arbeta vidare för att lösa den gordiska knuten och vi väntar med spänning på kansler Merkels europeiska gesällprov. Däremot är de särskilda möten som Luxemburg och Spanien skall ordna för olika grupper av länder mindre lyckliga: olika idésammankomster för dem som godkänt avtalet och för dem som inte gjort det. Fast vi är i rätt grupp, är den indelningen inte fruktbar för fortsättningen.

 

***

 

Ledarna i Europa har klätt sig i säck och aska över medborgarnas bristande tro på EU. Men ser vi till den ekonomiska situationen, har euron varit en stor framgång – ja kanske litet för stor, så att vissa länder inte genomfört nödvändiga strukturella reformer.

 

Också utvidgningen har varit en framgång som givit många nya tillväxtimpulser till Europa. Vår dröm om Östersjön som en dynamisk ekonomisk region har förverkligats. Det är viktigt att utvidgningen inte satts på is.

 

Det gångna året, och särskilt hösten visade att EU har förmåga att enas kring nya prioriteringar: att jobba för hållbar energipolitik och för krafttag mot klimatförändringen. Under Enestams ledarskap lyckades EU öppna klimatdialogen med USA.

 

Låt mig avslutningsvis konstatera att en ministers stora insats under ordförandeskapet kommit i skymundan – nämligen fiskeriminister Korkeaoja – som lyckades lösa långvariga konflikter, men också väl bevaka det finländska strömmingsfiskets intressen. Den insatsen skall vi inte glömma när vi bedömer ordförandeskapet.

 

Tack herr talman - och ett tack till statsministern för hans redovisning.

Astrid Thors höll gruppanförandet 11.1.2007

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30