Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

17.01.2007 kl. 00:00
Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
I den svenska riksdagsgruppen finns flera medlemmar som givit sig in i politiken primärt för deras starka oro för att miljön runt omkring oss så snabbt och tydligt försämrats. För oss känns det därför extra bra att miljöpolitiken äntligen har fått den tyngd i samhällsdebatten som den förtjänar. Amerikanska skräck-scenariefilmer och massmediernas temaserier och reportage kommer att sätta sina spår på samhällspolitiken. Alla partier tvingas alltmer att vara miljöpartier, men fortfarande är det oklart hur långt respektive parti är beredd att ta på sig fullt ansvar för att få till stånd verkliga förändringar som också kortsiktigt drabbar deras väljare och deras plånböcker. För förändringarna kommer att kosta och kosta mycket för både samhälle och enskilda – ifall vi skall lyckas lyckas rädda vår närmiljös och vår planets miljö.
 
För oss som miljöpolitiker känns det slitsamt att samtidigt som oron för klimatförändringen blir större ökar stödet för en utbyggnad av kärnkraften. Vi kommer ändå inte ifrån att kärnkraften verkar vara enda möjligheten att nå Kyoto-avtalens nivå på minskade koldioxidutsläpp före år 2020.
 
Svenska riksdagsgruppen ser ändå kärnkraften som en övergångsform för energibehovet fram tills att vi utvecklat mera miljövänliga alternativ. Vi har nämligen ännu inte funnit slutliga lösningar på vare sig avfallslagringen eller brytningen av uran på finsk mark.   
 
Svenska folkpartiets ungdomsorganisation SU gav ut Finlands första politiska miljöprogram redan i slutet på 1960-talet. Sedan dess har svenska riksdagsgruppen och sfp regelbundet presenterat egna modeller för miljö- och energipolitiken. Det gör vi också nu.
 
Enda sättet att bemästra klimatförändringen är genom en global minskning av koldioxid- och andra växthusgasutsläpp - inte bara inom energiproduktionen och industrin, utan också från trafiken och annan mänsklig verksamhet.
 
Svenska riksdagsgruppens mål är att Finland blir det främsta landet i världen i att producera energi med förnyelsebara utsläppsfria alternativ och i att utveckla ny miljöteknologi. I en internationell jämförelse har vi i Finland redan nått hyfsat långt inom forskningen inom dessa områden.
  
Svenska riksdagsgruppen vill minska olje- och kolberoendet. Därför måste vi satsa större på att utveckla bioenergi i alla former. Därför vill vi se att Finland skapar ett internationellt forsknings- och utvecklingskluster för bioenergi där både företag, universitet och forskningsinstitut skulle samarbeta. För att nå detta mål förutsätter vi att nästa regering uppgör ett politikprogram för bioenergi där förvaltningsgrenarna inom miljö-, handels och industri-, undervisnings- samt finansministeriet samarbetar tvärsektoriellt för att förbättra koordineringen.
 
Inom trafiksektorn är det nödvändigt att snabbt öka användningen av biobränslen. Genom skattelättnader för hybrid- och bränslesnåla bilar kunde man minska vår energikonsumtion och samtidigt förnya vår ålderstigna bilpark. Som en del av en ekologisk skatteväxling vill vi reformera trafikbeskattningen så att kollektivtrafiken och mindre miljöbelastande bilar gynnas. Kollektivtrafiken måste göras mera lockande ur privatekonomisk synvinkel.

Biodieselklustret kunde också omfatta en stor del av det inhemska jordbruket. Det beräknas att upp till 500.000 hektar odlingsmark kunde användas för olika energigrödor utan att hota den inhemska livsmedelsproduktionen. Genom att dessutom återbära bränsleaccisen kan man göra det ekonomiskt lönsamt för jordbruk att producera egen biodiesel av t.ex. rybs för lokalt bruk. Men vi behöver otvetydigt investeringsstöd och andra skattelättnader för att försnabba ibruktagandet av nya inhemska förnybara energialternativ.
 
Från flera håll hörs nu krav på att än en gång öppna behandlingen för Vuotos-bassängen i Lappland. Bästa kolleger, Högsta domstolen har redan två gånger satt punkt för det kapitlet. I rättstaten Finland får vi lov att respektera sådana slutgiltiga beslut. Också under valkampanjer.
 
Svenska riksdagsgruppen anser att vindkraften också i Finland har en utvecklingspotential, särskilt med den elprisutveckling som vi har oss förestående. Vi har ännu blott ett fåtal vindkraftsparker som är placerade vid havet. Vi har också stora fjällområden som är lämpade för en sådan utveckling. Vindmöllor runt om i vår natur ger tydliga signaler om att vi inte bara tänker utan också agerar hållbart och miljövänligt.
 
Också värmepumpar som utan driftkostnader utnyttjar temperaturskillnaderna i jord, berg, vatten och luft är värda att utveckla trots deras i dag ännu höga investeringskostnader.
 
Den nya kärnkraftsdebatten bygger på påståendet att vi behöver mer energi i framtiden. Trots att energibehovet nog kommer att fortsätta att öka, vill vi efterlysa ett större intresse för att minska energiförbrukningen.
 
Svenska riksdagsgruppen vill att vi skall satsa mera på att utveckla energieffektiv teknologi. Eko-effektiviteten måste ökas i hela samhället. Detta gäller bl.a. byggbranschen, trafikbeskattningen och samhällsplaneringen. Genom att satsa på forskning, utveckling och tillämpning av energieffektiv teknologi kommer Finlands konkurrenskraft att förstärkas.
 
Utöver satsningarna på de så kallade nya energiformerna – som inte längre är så hemskt nya – så kan vi också utnyttja de traditionella energiformerna i vår klimatpolitik.

An efter som flis- och pelletpannor blir allt vanligare i husuppvärmningen, ökar också intresset för lokala skogsägare att ta ut all nytta ur skogen. Vi har flera samhällen som är helt självförsörjande med denna energiform!
 
Det höga oljepriset har också lett till att efterfrågan på jordgas ökar. Trots att jordgasen är ett fossilt bränsle som ökar koldioxidsutsläppen, är det ändå ett renare alternativ än både kol och olja.
 
I de flesta andra länder är sopförbränning en växande energiform, miljömässigt motiverad. Så bör det också bli i Finland.
 
Norges och Sveriges stora outnyttjade vattenkraftresurser i redan utbyggda älvar borde också utvecklas på den nordiska energimarknaden.
 
Trots att torven är ett fossilt bränsle, men långsamt förnyelsebart, finns det en stor potential i torven som andra generationens biobränsle. Genom att ta ut etanol ur torven kunde vi utveckla trafikens energiförsörjning. Det här är något som Finland måste satsa mer på!
 
Som regeringens ministrar redan framfört, har just denna regering på allvar arbetat för att påverka klimatpolitiken – både nationellt och internationellt. På basen av det föreslår jag, herr talman, att riksdagen övergår till normal dagordning och fortsätter arbetet fram till valet.    
Roger Jansson höll gruppanförandet 17.11.2007
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00