Enestam får nordisk topptjänst

30.01.2007 kl. 00:00
Riksdagsledamot Jan-Erik Enestam från Finland blir ny direktör för Nordiska rådet. Nordiska rådets presidium fattade beslutet på sitt möte i Helsingfors på tisdagen. Enestam, som övertar uppdraget i augusti, efterträder rådsdirektör Frida Nokken från Norge som verkat på posten sedan hösten 1999.
-Det nordiska samarbetet är i ett intressant utvecklingsskede. Jag ser fram emot att på heltid jobba med nordiska frågor i ett sekretariat med mycket
kompetent personal, säger Enestam.
Han påminner om att de nordiska länderna intar toppositioner i internationella jämförelser om exempelvis konkurrenskraft, hållbar utveckling och avsaknad av korruption. Det finns enligt Enestam nya möjligheter att fördjupa och utvidga samarbetet inom ramen för den Nordliga dimensionen.
 
59-årige Enestam har suttit i riksdagen sedan 1991, och han är en av Finlands mest erfarna ministrar. Han verkade oavbrutet som minister åren 1995¬-2006, senast som miljöminister och nordisk samarbetsminister. Han var därtill ordförande för Svenska folkpartiet åren 1998-2006.
Enestam har tidigare bland annat arbetat som kommundirektör i Västanfjärd, projektchef vid Nordiska ministerrådet och som tjänsteman i Ålands
landskapsstyrelse. Han är gift och har tre vuxna barn.
 
Rådsdirektören leder det löpande arbetet vid Nordiska rådet via sekretariatet i Köpenhamn. Sekretariatet har cirka femton tjänstemän. Nordiska rådet är det nordiska samarbetets parlamentariska organ. Rådet består av 87 parlamentariker från de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00