Enestam får nordisk topptjänst

30.01.2007 kl. 00:00
Riksdagsledamot Jan-Erik Enestam från Finland blir ny direktör för Nordiska rådet. Nordiska rådets presidium fattade beslutet på sitt möte i Helsingfors på tisdagen. Enestam, som övertar uppdraget i augusti, efterträder rådsdirektör Frida Nokken från Norge som verkat på posten sedan hösten 1999.
-Det nordiska samarbetet är i ett intressant utvecklingsskede. Jag ser fram emot att på heltid jobba med nordiska frågor i ett sekretariat med mycket
kompetent personal, säger Enestam.
Han påminner om att de nordiska länderna intar toppositioner i internationella jämförelser om exempelvis konkurrenskraft, hållbar utveckling och avsaknad av korruption. Det finns enligt Enestam nya möjligheter att fördjupa och utvidga samarbetet inom ramen för den Nordliga dimensionen.
 
59-årige Enestam har suttit i riksdagen sedan 1991, och han är en av Finlands mest erfarna ministrar. Han verkade oavbrutet som minister åren 1995¬-2006, senast som miljöminister och nordisk samarbetsminister. Han var därtill ordförande för Svenska folkpartiet åren 1998-2006.
Enestam har tidigare bland annat arbetat som kommundirektör i Västanfjärd, projektchef vid Nordiska ministerrådet och som tjänsteman i Ålands
landskapsstyrelse. Han är gift och har tre vuxna barn.
 
Rådsdirektören leder det löpande arbetet vid Nordiska rådet via sekretariatet i Köpenhamn. Sekretariatet har cirka femton tjänstemän. Nordiska rådet är det nordiska samarbetets parlamentariska organ. Rådet består av 87 parlamentariker från de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00