Ladda ned dokumentet här i pdf-format!

MED UPPMUNTRAN OCH OMSORG MOT ETT HÅLLBART 2010-TAL

Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderare Matti Vanhanens frågor

2.4.2007

Svensk översättning

1. De viktigaste målen för den nu inledda valperioden är att stärka den ekonomiska tillväxten samt att sänka arbetslösheten genom att höja sysselsättningsgraden och stöda en gynnsam regionutveckling. Vilka medel betonar er riksdagsgrupp för att uppnå dessa målsättningar i det tryck som skapas av den globala ekonomins brytningstid?

Enligt Svenska riksdagsgruppen ärver den nya regeringen en stark offentlig ekonomi, men redan på medellång sikt kommer den under stort tryck. Därför måste regeringen våga agera modigt.

Vi anser att regeringens utgångspunkt måste vara att den egna ekonomiska, sysselsättnings-, och skattepolitiken åstadkommer en genomsnittlig ekonomisk tillväxt som är åtminstone en procentenhet högre (ca 3,5 %) än grundkalkylen samt en sysselsättningsgrad som är klart över 70 % senast år 2011. 

I helt avgörande ställning för uppnåendet av tillväxtmålet är ett lyckat ingripande i problemet med att utbud och efterfrågan inte möts på arbetsmarknaden. Det är inte acceptabelt att vi samtidigt har strukturell arbetslöshet och en ökande brist på yrkeskunnig arbetskraft. Vi anser att detta förutsätter effektiv och snabb omskolning. Man måste förbättra effektiviteten i arbetskraftspolitikens resursanvändning, öka den sporrande effekten i arbetslöshetsskyddet och styra tilläggsresurser till vuxen- och läroavtalsutbildningen, med beaktande av regional jämlikhet. Detta är särskilt viktigt då målet bör vara att inte en enda ungdom skall bli sysslolös. Sysselsättnings- och tillväxtmålet förutsätter också en ökning av de offentliga forsknings- och utvecklingsmedlen aningen mera än i rambeslutet från i mars (i ramen 5 %/år).

Höjandet av sysselsättningsgraden förutsätter också att arbetskarriären förlängs och att regeringen främjar arbetsrelaterad invandring i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna.

Därtill bör man effektivera åtgärderna för att locka utländska investeringar till Finland.

Genom att fortsätta med moderata skattesänkningar kan man också fortsättningsvis påskynda den ekonomiska tillväxten och höja sysselsättningsgraden.

Med sin regionalpolitik bör regeringen skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och förbättrad sysselsättning baserad på kunnande och hållbar utveckling som garanterar regionernas konkurrenskraft och välmående. Målsättningen är att minska på regionernas utvecklingsskillnader och främja en balanserad utveckling av regionerna samt jordbrukets och skärgårdsnäringarnas konkurrenskraft.

Enligt vår syn betjänas sysselsättningsmålsättningarna också av de nedan nämnda förbättringarna i de studiesociala förmånerna och stödandet av barnfamiljerna för att bättra möjligheterna att förena arbets- och familjeliv.

2. Finlands befolkning åldras och de åldersrelaterade offentliga utgifterna ökar märkbart under det kommandet årtiondet. Vilka medel anser er riksdagsgrupp vara de viktigaste för att försäkra tillgängligheten av offentlig service i hela landet under dessa förhållanden? Vad borde man göra

– för att öka lönsamheten för den offentligt finansierade serviceproduktionen samt för att utveckla kommun- och servicestrukturen;

Vi bör fortsätta arbetet för att stärka kommun- och servicestrukturen enligt riktlinjerna i den godkända ramlagen med ett utökat samarbete för att producera bastjänster och genom att uppmuntra kommunerna till frivilliga kommunsammanslagningar. Regeringen bör utvärdera kommunernas åtgärder hösten 2007 och fatta beslut om nödvändiga fortsatta åtgärder.

Statsandelssystemet bör förnyas så att det stöder skapandet av en hållbar kommun- och servicestruktur. Statsandelssystemet bör fortsättningsvis effektivt utjämna kommunernas verksamhetsmöjligheter i landets olika delar.

Produktiviteten kan förbättras genom att utnyttja ny teknologi, och i större grad tjänster producerade av privata producenter och den tredje sektorn, dock så att man samtidigt tryggar att medborgarnas rättsskydd uppfylls oberoende av servicekonceptet. Användandet av servicesedlar bör utvidgas till hälso- och sjukvården.

– för att utveckla arbetshälsan och pensionssystemet;

Regeringen borde starta ett kvalitativt program för arbetslivet, med målsättningen att främja orkandet särskilt inom den offentliga sektorn samt utveckla och pröva på flexibla arbetstidsarrangemang, exempelvis det i Sverige utbrett använda 3+3 systemet. Systemet med alterneringsledighet borde göras permanent.

De ovannämnda åtgärderna siktar också på längre arbetskarriärer som tryggar skattebasen och höjer produktiviteten. Samtidigt borde man möjliggöra flexibelt deltidsarbete för redan pensionerade, utan att det leder till stora ekonomiska förluster.

Pensionsavgifterna torde komma att justeras uppåt.

– för att reformera bastrygghetssystemet;

I bastrygghetssystemet behövs en grundläggande förändring, där de nuvarande grundförmånerna förs ihop och ansökandet och beviljandet förenklas. Detta innebär dock inte en basinkomst som betalas åt alla, utan den behovsprövade bedömningen bevaras.

– för att utveckla utbildnings-, forsknings- och innovationssysystemet;

Satsningar på grund- och yrkesutbildningen samt grundforskningen är en förutsättning för att få kunnig arbetskraft till den offentliga sektorn och hela landet. Yrkesskolnätverket utvecklas genom att öka samarbetet, samverkan och genom att slå samman läroanstalter. Högskolornas samarbete utvecklas så att man i Finland bildar innovativa och konkurrenskraftiga universitetshelheter som klarar sig i den internationella konkurrensen. Regionala kompetenskluster bör skapas som en stark resurs för landskapen och hela landet.

3. Vad är er riksdagsgrupps uppskattning om statsekonomins rörelseutrymme under den inledda valperioden? Hur mycket av det ovannämnda rörelseutrymmet anser ni kunna användas till bestående utgiftsökningar och ändringar i beskattningen utan att äventyra den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt?

Enligt vår riksdagsgrupps syn bör helheten innehålla både fortsatta, men mindre än de under förra valperioden realiserade, inkomstskattelättnader och vissa andra förändringar i skattegrunderna, samt socialt och med tanke på främjande av sysselsättningen motiverade utgiftsökningar och strukturella ändringar i arbetslöshetsskyddet. Med skattelättnaderna kan man fortsättningsvis påskynda tillväxten och sysselsättningen. Utgiftsökningarna bör riktas till de grupper som riskeras av utslagning och så att de särskilt svarar mot de behov den förändrade åldersstrukturen skapar och stöder sysselsättningen, kvarstannandet i arbetslivet samt skapandet av nya arbetsplatser.

Inom ramen för nämnda ekonomiska utveckling och sysselsättningsgrad kan vi enligt vår uppskattning under valperioden lindra skattegrunderna med ungefär 2 miljarder euro (föregående periods utfall 2,9 mrd euro) och öka på utgifterna ca 1,5 miljarder euro jämfört med rambeslutet i februari 2007. Man fortsätter att amortera på statsskulden.

– för att förbättra den offentliga basservicen

Under föregående valperiod har man satsat över 400 miljoner euro på att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna. Vi anser att det under den kommande perioden behövs ännu mera för att kunna rätta till de största bristerna inom servicen.

Riksdagsgruppen anser att äldre- och hälsovårdens resurser bör ökas, liksom förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. I det förra skulle också ingå höjandet av resurseringen för anhörigvården och garanterandet av samma nivå på servicen i olika kommuner.

– för att främja lönejämställdhet

Inom många kvinnodominerade branscher behövs både mera arbetskraft och löneförhöjningar. Regeringen fortsätter sitt likalöneprogram med utgångspunkten att för lika och likvärdigt jobb skall alltid betalas samma lön. Målet är att den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män skall ha minskat med 5 procentenheter redan år 2011. Regeringen sörjer för att förpliktelserna i lagen om jämställdhet följs och att det finns tillräckliga resurser. Regeringen effektiverar övervakningen för att avskaffa lagstridiga tidsbundna tjänsteförhållanden, med särskild tyngdpunkt på unga utbildade kvinnor. Regeringen påverkar via egna åtgärder att tidsbundna arbetsförhållanden inom den offentliga sektorn minskar avsevärt. Försök med och ibruktagande av sk. personalpooler borde påskyndas.

– för att utveckla inkomstöverföringarna

Tilläggssatsningar på barnfamiljer skulle vi rikta till att göra barnbidraget bundet till index samt till ensamförsörjartillägget. Vi vill också fortsätta arbetet för att dela kostnaderna för föräldraledigheter jämt mellan alla arbetsgivare samt för att höja användningsgraden av pappornas vårdledighet.

Köpkraften för dem som lever på folkpension skulle stödas genom att höja den fulla folkpensionen och ändra sammanjämkningsreglerna för bostadsstödet så att dessa inte äter upp höjningen.

Studiestödet bör höjas. Man bör även överväga en höjning av den årliga inkomstgränsen och ett alternativ för att sporra till heltidsstudier, där studiestödet är högre för heltidsstuderande som har små inkomster.

– för att stärka sysselsättningen, företagsamheten och det inhemska ägandet

Regeringen skall satsa på att skapa nya företag. Man borde uppmuntra till företagsamhet genom att utveckla finansieringsmodeller för nya företag, särskilt tillväxtföretagens möjlighet att få riskfinansiering borde förbättras. EU:s strukturfondsmedel riktas till innovationsverksamhet och stödande av växande små och medelstora företag. Tröskeln för att bli företagare sänks på det sätt som den föregående regeringens företagarprogram förutsätter. Småföretagarnas och deras familjemedlemmars socialskydd förbättras.

Till övriga delar hänvisar vi till svaren angående beskattningen.

– för att förbättra kunnandet och infrastrukturen samt öka offentliga forsknings- och utvecklingssatsningar;

Framgång förutsätter en ökning av offentliga forsknings- och utvecklingsmedel i större grad än rambeslutet i mars (ramen 5 % / år).

Inom den offentliga forsknings- och utvecklingsfinansieringen utvecklas verksamhetsformer, med vilka man kan finansiera projekt som stöder nya företag och regionalutveckling bättre och mera balanserat än nu. Tekes, Finlands Industriinvestering (Tesi) och SITRAs roll inom skapandet av nya innovationer och spridandet av ny information och teknologi till regionerna stärks.

Till basvägnätets och bannätets årliga underhåll behövs större satsningar. Regeringen borde fortsätta göra större väg- och baninvesteringar utgående från den förra regeringens s.k. infra-arbetsgrupps långsiktiga plan.  

– för att öka utvecklingsbiståndsanslagen;

Vi föreslår att man lyfter ut utvecklingsbiståndet ur rambudgetförfarandet. Man försnabbar uppnåendet av FN:s milleniemålsättningar och den allmännordiska nivån.

– för förändringar i beskattningen;

Svenska riksdagsgruppen poängterar att det i regeringsförhandlingarna överenskomna finanspolitiska rörelseutrymmet och uppskattningen av beskattningsåtgärdernas tillväxtökande effekter också avgör vilka beskattningsgrunder man nu kan ingripa i. Vi vill särskilt föra fram följande:

Man bör fortsätta med en moderat sänkning av beskattningen av förvärvsinkomster i första hand via den statliga inkomstbeskattningen. Med beaktande av den kommande höjningen av arbetspensionsavgifterna borde man sänka inkomstbeskattningen, förutom med inflationsjusteringen, med 1 % i alla inkomstklasser. Därtill bör den nya regeringen se till att pensionstagarnas beskattning inte är högre än löntagarnas i någon inkomstklass vid valperiodens slut.

Arvsskatten bör avskaffas. På kort sikt skulle man ändra arvsbeskattningens grunder så att den undre gränsen för skattefritt arv höjs kraftigt och likaså skulle det avdrag som beviljas barn höjas betydligt.

Den arvs- och gåvoskattning som verkställs vid generationsväxlingar i företag och jordbruk borde lindras för att trygga fortsättningsmöjligheterna för tiotusentals existerande företag. Riksdagsgruppen fäster uppmärksamhet vid färska uppskattningar, enligt vilka ett ökande antal arv och den av dem skapade tilläggsefterfrågan innebär, att förändringarna kan genomföras rätt så kostnadsneutralt redan på medellång sikt.

Den inhemska sjöfartens konkurrenskraft bör tryggas på ett långsiktigt sätt genom att förnya tonnagebeskattningen och skapa ett reserveringssystem som sporrar till anskaffandet av nya fartyg.

I regeringsförhandlingarna bör man slå fast de statsekonomiska möjligheterna till att sänka mervärdesskatten på livsmedel. Som alternativ finns då en sänkning av mervärdesskatten på alla livsmedel i slutet av valperioden, eller en snabbare men selektiv sänkning på basen av livsmedlens hälsosamhet.

Som en del av en aktiv klimat- och energipolitik bör den nya regeringen också snabbt bereda en åtgärdshelhet innehållande ekologiska skatteåtgärder. En central roll har här en reform av bilbeskattningen på ett möjligast kostnadsneutralt sätt genom att gynna anskaffandet av nya lågutsläppsbilar och genom att sänka och gradera användningsavgiften på basen av miljövänlighet. Vår riksdagsgrupp skulle också lyfta fram ibruktagandet av den sk. klimatcenten (storlek max kanske 0,03 cent/kWh), av vilkens intäkt åtminstone en del skulle överföras till en fond som stöder förnyelsebara energiformer.

Aktiesparande främjas genom att ändra dividendbeskattningen så att dividender på högst 1000 euro är skattefria.

Skatten på starka alkoholdrycker bör höjas.

Hurudana minimikrav bör ställas på statsekonomin och hela den offentliga sektorns balans under valperioden?

Ovannämnda politik möjliggör en finanspolitik som innehåller moderatare skattelättnader än vad som realiserades under den gångna valperioden samt noga övervägda åtgärder som främjar ekonomisk tillväxt och sysselsättning, så att statsekonomin ändå i slutet av valperioden har ett klart överskott och hela den offentliga ekonomins överskott kunde vara ungefär 4 %.

4. Finland har som en del av den Europeiska unionen förbundit sig till att minska på drivhusutsläppen och att öka användningen av förnybar energi för att motverka klimatförändringen. Vilka åtgärder betonar er riksdagsgrupp för att uppnå dessa mål? Vilka metoder anser er riksdagsgrupp vara de viktigaste för att uppnå målen angående förnybar energi och energieffektivitet?

Svenska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att den nya regeringen ger en redogörelse om en långsiktig energi- och klimatstrategi. För att uppnå våra klimatpolitiska målsättningar är det viktigt att öka energieffektiviteten på alla områden. Finland måste också satsa på utveckling, användning och kommersialisering av ny miljöteknologi. Också höjandet av självförsörjningsgraden i energiförsörjningen och minskandet av användningen av stenkol stöder vår energipolitik. Svenska riksdagsgruppen stöder satsningar på förnybara energiformer och utveckling och ibruktagande av biobränslen i trafiken.

Inom energipolitiken kan inga kostnadseffektiva energiformer med låga utsläpp uteslutas. Resurserna och kunnandet koncentreras till politikprogrammet som berör bioenergi och miljöteknologi. Målet är att Finland under regeringsperioden stiger till världstoppen inom utvecklingen och ibruktagandet av miljöteknologi samt som främjare av förnybara energialternativ inom energiproduktionen.

Produktion och användning av inhemska biobränslen bör främjas; stödet för flis från energiträd bör ökas, skattestödet för produktionen av bioenergi bör fortsätta, utveckling av biogasinrättningar bör stödas och vindkraften byggas ut.

Beskattningens struktur skall reformeras för att främja hållbar utveckling. Med skattereformen minskar man användningen av icke-förnybara naturresurser, miljöskador och främjar återanvändning samt ekoeffektivitet hos produkter, deras förbrukning och energianvändning. För eget och lokalt bruk producerade biobränslen bör befrias från skatt. 

Vi anser det även vara viktigt att man under den kommande regeringsperioden utreder andra ekonomiska styrmedel, som t.ex. gröna certifikat eller ibruktagande av klimatcent.

Riksdagsgruppen anser det vara viktigt att man främjar energieffektiva uppvärmingsformer, bl.a. investerings- och installationsstöd samt att man fortsätter stödet för reparations- och energiombyggnader i bostäder. Vi understöder uppgörandet av ett nytt avtal för att främja energieffektiviteten inom näringslivet. Svenska riksdagsgruppen är också beredd att justera regelverken och normerna för att nå högre energieffektivitet inom nybyggande och reparationer.

5. Vilka är de viktigaste riktlinjerna, genom vilka er riksdagsgrupp vill främja Finlands säkerhet och stärka Finlands internationella ställning och utveckla den Europeiska unionen?

I Finlands närmiljö finns stora skillnader vad gäller hälsa och förorenad miljö. Regeringen bör bereda sig på att ekonomiska kriser, miljökatastrofer, krig och hungersnöd inte längre är geografiskt koncentrerade fenomen, utan de sprider sig snabbt och blir globala säkerhetsrisker.

Finland bör utöva ett aktivt nordiskt samarbete och också sträva till att stärka sina relationer med Ryssland och de baltiska staterna. Målsättningen är att utveckla de baltiska ländernas och de nordiska ländernas samarbete i den Europeiska unionen.

I Finlands intresse ligger en stark Europeisk union, som motsvarar dagens internationella utmaningar, som är funktionsduglig, som har medborgarnas stöd och fungerar som en positiv förebild för världen. Att stoppa klimatförändringen är en av mänsklighetens synligaste utmaningar, på vilken Europeiska unionen bör söka svar. Via EU:s verksamhet är det nödvändigt att minska Finlands och hela EU-områdets oljeberoende. Att rädda Östersjön, och förbättra vattnens kvalitet i Finland, på EU:s område och i dess närområden, måste göras till ett klart tyngdpunktområde för EU.

Svenska riksdagsgruppen ger sitt starka stöd till EU:s konsitutionella fördrag och vill verka för att det nya fördraget träder i kraft så fort som möjligt, inklusive säkerhetsgarantierna.

Vi anser att Finlands utrikes- och säkerhetspolitik skall grunda sig på ett trovärdigt försvar, av vilket allmän värnplikt är en väsentlig del. Finland utvecklar sin funktionsduglighet och handlingsförmåga för att effektivt kunna delta i internationellt fredsbevarar- och krishanteringssamarbete med FN, EU, OSSE och Nato inom ramen för partnerskapsprogrammet för fred. Svenska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att EU:s, FN:s och Natos samarbete på denna punkt intensifieras.

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik som helhet utvärderas på nytt år 2008 då den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen blir klar. I denna redogörelse borde regeringen utvärdera olika alternativ för att upprätthålla en trovärdig försvarsförmåga. Redogörelsen borde innehålla en noggrann analys över de för- och nackdelar som en militär alliering för med sig samt dess ekonomiska verkningar. Det militära samarbetet mellan Finland och Sverige bör också utvecklas.

6. Vilka tvärsektoriella politikprogram bör nästa regering ha enligt er riksdagsgrupp?

Politikprogramarbetet främjar det tvärsektoriella samarbetet och samverkan inom viktiga politikhelheter.

Man måste noggrant överväga vilka politikprogram som ger mervärde under kommande period. Politikprogrammens slutliga innehåll och antal skall ses som en del av regeringsprogrammets helhet. Svenska riksdagsgruppen föreslår att man under kommande period skulle ha högst fyra politikprogram.

Det första skulle vara ett brett politikprogram för att främja medborgarnas hälsa. Det skulle täcka alla åldersgrupper och koncentrera sig på de problem som upptäckts skilt för varje grupp. Barn och unga skulle få extra uppmärksamhet, eftersom det under de senaste åren kommit alarmerande budskap om ökade problem både inom den psykosociala och fysiska hälsan. Övervikt och ensidiga matvanor har gjort att diabetes håller på att bli en folksjukdom. Beväringarnas försämrade kondition är en stor utmaning för försvarsmakten. Äldre människors livskvalitet försämras allt oftare av ensamhet och alkohol.

Programmet skulle till sin natur vara uttryckligen förebyggande och täcka en betydande del av förvaltningsområdena.

Det andra politikprogrammet skulle behandla den levande landsbygdens utmaningar, med målsättningen att hela Finland mår bra och förblir bebott. Till den helheten skulle höra bl.a. att landsbygdsnäringarnas verksamhetsmöjligheter utvecklas, stöd av sysselsättningen och företagsamheten, näringslivspolitiken, utveckling av informationstekniken så att man förbättrar möjligheterna till distansarbete, boendet och planläggningsfrågor samt en fungerande infrastruktur och kommunikationer.

Det tredje politikprogrammet skulle främja en lyckad invandringspolitik. I det tvärsektoriella arbetet skulle man betona en aktiv invandringspolitik, som skulle beröra bl.a. tryggandet av sysselsättningen, förbättrande av integreringen, utveckling av utbildningen och språkundervisningen samt betonandet av attitydfostran.

Det fjärde programmet kunde beröra utvecklingen av miljöteknologikluster, där delar kunde vara bl.a. beskattningen, forskningen, ökandet av användningen av förnybar energi och bioenergi, förbättrandet av energieffektiviteten, utveckling av miljöteknologi, kommersialisering samt främjande av export.

7. Har er riksdagsgrupp absoluta tröskelfrågor gällande program eller bas som påverkar regeringslösningen? Är er riksdagsgrupp beredd att delta i förhandlingar med syfte att bilda en på valresultatet baserad majoritetsregering?

Svenska riksdagsgruppen kan inte godkänna ett regeringsprogram som äventyrar vårt lands tvåspråkighet och försvagar den grundlagsenliga rätten att få service på båda inhemska språken eller nationalspråkens ställning i den offentliga förvaltningen. Frågan bör få särskild uppmärksamhet i kommun- och servicestrukturreformen och i samband med förverkligandet av andra förvaltningsfrågor.

Svenska riksdagsgruppen förutsätter att tilläggssatsningar riktas särskilt till grupper där faran för utslagning är stor.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen