Riksdagens 100-års jubileumsplenum

23.05.2007 kl. 14:30
Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
Då vi idag hedrar 100 år av jämställdhet vill vi gärna lyfta fram de stora brytningsskedena, men vi skall inte glömma bort de små stegen. Kampen för jämställdhet är snarare ett långt lapptäcke med många små tillägg som idag bildar den helhet så många kvinnor i världen avundas Finland för.
 
Vi kommer ändå inte ifrån att vi har långt kvar till målet – fullständig jämställdhet. Fortfarande är kvinnans löne-euro bara 75 cent. Fortfarande får damernas VM-hockey mindre sändningstid än herrarnas. Fortfarande ligger större fokus på män inom medicinska forskningen medan kvinnorna glöms bort. Fortfarande är det kvinnorna som tar ansvar för merparten av hushållssysslorna där hemma.
 
Trots att vi samhällspolitiker vill förändra hela samhället på en gång, måste vi lära oss att attityderna får vi med oss hemifrån. Det är därför som vi måste satsa på att förbättra jämlikheten i hemmen.
Vi måste nå jämställdhet vid matbordet hemma förrän vi kan nå jämställdhet vid kaffebordet på jobbet. Och vi måste nå jämställdhet vid kaffebordet på jobbet förrän vi kan nå jämställdhet kring styrelsebordet i ledningsgruppen.   
 
Det är därför den moderna familjepolitiken är så viktig. Jag vill berömma den aktuella tv-kampanjen om pappaledigheten. Den har öppnat många mammors och pappors ögon då man svart på vitt kunnat läsa att familjens inkomster ökar ifall pappan blir hemma med barnet istället för mamman. Jämställdhet är en lönande affär – både under innevarande beskattningsår och under kommande generationer.
 
 Trots att många förbättringar skett under de senaste åren, siktar Svenska riksdagsgruppen ändå på nya mål.
– Vi vill att pappamånaden skall bli en separat och lätt tillgänglig pappaledighet som alla pappor klarar av att ta ut.
– Vi vill att föräldrapenningsperioden förlängs från nio till tolv månader så att alla föräldrarna kan vara hemma med sitt barn till det fyllt ett år.
– Vi vill att föräldrar - vanligen pappor - som bor i ett annat hushåll får rätt att stanna hemma med sjukt barn.
– Vi vill garantera jämställdheten i samband med familjetvister genom att införa maximitid för skilsmässo- och myndighetsprocesser.
– Vi vill ytterligare grunda ett eget center för bekämpning av familjevåld enligt norsk modell.
Ja, vår önskelista på reformer är lång. 
 
Syftet med regeringens proposition är att stärka de samhällskrafter som arbetar för ökad jämställdhet mellan könen. Såsom utskottet noterar, drar även männen i de flesta fall direkt och personlig nytta av detta arbete. Det är ett bra exempel på, att jämställdhet inte handlar om att ta av männen och ge åt kvinnorna. Det är fråga om att gagna båda könen. Jämställdhet är en lönande affär!
 
Som jag redan sade i inledningen, så tar historien små steg framåt. Själv tror jag att de många små stegen är minst lika viktiga som de stora. Tiden får utvisa om detta lagförslag blev ett stort eller ett litet steg. Men jämställdheten tar i alla fall ett steg framåt – och det är det viktigaste.    
Gruppordförande Ulla-Maj Wideroos höll anförandet som berörde regeringens proposition om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer 23.5.2007
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00