Riksdagens 100-års jubileumsplenum

23.05.2007 kl. 14:30
Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
Då vi idag hedrar 100 år av jämställdhet vill vi gärna lyfta fram de stora brytningsskedena, men vi skall inte glömma bort de små stegen. Kampen för jämställdhet är snarare ett långt lapptäcke med många små tillägg som idag bildar den helhet så många kvinnor i världen avundas Finland för.
 
Vi kommer ändå inte ifrån att vi har långt kvar till målet – fullständig jämställdhet. Fortfarande är kvinnans löne-euro bara 75 cent. Fortfarande får damernas VM-hockey mindre sändningstid än herrarnas. Fortfarande ligger större fokus på män inom medicinska forskningen medan kvinnorna glöms bort. Fortfarande är det kvinnorna som tar ansvar för merparten av hushållssysslorna där hemma.
 
Trots att vi samhällspolitiker vill förändra hela samhället på en gång, måste vi lära oss att attityderna får vi med oss hemifrån. Det är därför som vi måste satsa på att förbättra jämlikheten i hemmen.
Vi måste nå jämställdhet vid matbordet hemma förrän vi kan nå jämställdhet vid kaffebordet på jobbet. Och vi måste nå jämställdhet vid kaffebordet på jobbet förrän vi kan nå jämställdhet kring styrelsebordet i ledningsgruppen.   
 
Det är därför den moderna familjepolitiken är så viktig. Jag vill berömma den aktuella tv-kampanjen om pappaledigheten. Den har öppnat många mammors och pappors ögon då man svart på vitt kunnat läsa att familjens inkomster ökar ifall pappan blir hemma med barnet istället för mamman. Jämställdhet är en lönande affär – både under innevarande beskattningsår och under kommande generationer.
 
 Trots att många förbättringar skett under de senaste åren, siktar Svenska riksdagsgruppen ändå på nya mål.
– Vi vill att pappamånaden skall bli en separat och lätt tillgänglig pappaledighet som alla pappor klarar av att ta ut.
– Vi vill att föräldrapenningsperioden förlängs från nio till tolv månader så att alla föräldrarna kan vara hemma med sitt barn till det fyllt ett år.
– Vi vill att föräldrar - vanligen pappor - som bor i ett annat hushåll får rätt att stanna hemma med sjukt barn.
– Vi vill garantera jämställdheten i samband med familjetvister genom att införa maximitid för skilsmässo- och myndighetsprocesser.
– Vi vill ytterligare grunda ett eget center för bekämpning av familjevåld enligt norsk modell.
Ja, vår önskelista på reformer är lång. 
 
Syftet med regeringens proposition är att stärka de samhällskrafter som arbetar för ökad jämställdhet mellan könen. Såsom utskottet noterar, drar även männen i de flesta fall direkt och personlig nytta av detta arbete. Det är ett bra exempel på, att jämställdhet inte handlar om att ta av männen och ge åt kvinnorna. Det är fråga om att gagna båda könen. Jämställdhet är en lönande affär!
 
Som jag redan sade i inledningen, så tar historien små steg framåt. Själv tror jag att de många små stegen är minst lika viktiga som de stora. Tiden får utvisa om detta lagförslag blev ett stort eller ett litet steg. Men jämställdheten tar i alla fall ett steg framåt – och det är det viktigaste.    
Gruppordförande Ulla-Maj Wideroos höll anförandet som berörde regeringens proposition om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer 23.5.2007
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30