Håll ihop i Svenskfinland!

08.06.2007 kl. 00:00
Kommun- och servicestrukturreformen (KSSR) går in i ett avgörande skede sommaren 2007 då kommunerna skall lämna in sina framtidsvisioner till inrikesministeriet. Vi bedömer att ramlagens krav på att det behövs 20000 invånare för att handha hälsovården och med den nära förknippad socialvård kommer att förverkligas.
 Det var den förra regeringens målsättning och den nya regeringen har samma utgångspunkt. På sin höjd kan man tänka sig en avvikelse på ca 10 %, men också i sådana fall behövs verkligt goda argument. Regeringen menar alltså allvar nu.
 
De svensk- och tvåspråkiga kommunerna har ett särskilt stort ansvar för en fungerande service på svenska. De gränsdragningar som nu görs kommer att ha betydelse långt in i framtiden. Därför måste utgångspunkten för alla ansvarsfulla politiker vara att göra sådana förvaltningsmässiga linjedragningar som inte äventyrar svensk service.   
 
Vi vill påminna om att grannkommunens politiker inte är den största fienden utan den bästa samarbetsparten. Vi vill också påminna om att tillfälliga olikheter i synen på gränsdragningar inte får leda till att den svenska servicen äventyras. De beslut man nu tar har stor betydelse för framtiden.
 
Vi vill påminna om att det särskilt nu behövs starkt ledarskap i kommunerna. Många framtidsfrågor avgörs nu i och med KSSR-processen. Vare sig det handlar om kommunreformer eller samarbetsområden är uppdraget detsamma: att se till att servicen fungerar på svenska också i framtiden.
 
Vi vill dessutom påminna om att kommunsammanslagningar också har konsekvenser för våra församlingar. Om en svenskspråkig kommun går ihop med en tvåspråkig kommun med finska som majoritetsspråk betyder det att de kyrkliga samfälligheterna automatiskt förs över till ett finskspråkigt stift. Det i sin tur kan ha konsekvenser för Borgå stift.
 
Vi uppmanar de finlandssvenska kommunerna att fatta dessa framtidsbeslut med egna krafter före år 2008, så att statsrådet inte behöver ingripa i reformerna i ett senare skede.
 
 
Pressmeddelande 8.6.2007 kl. 13.30
 
                                           
 
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00