Vi måste använda flera olika metoder för att förbättra samhällsekonomin och servicen, inte minst inom sysselsättningsverksamheten. Allt som aktiverar människor är bra. Vi skall satsa mera på vården, dels genom att omfördela resurserna och dels genom att använda nya metoder. En av dessa nya metoder är att utnyttja också privat- och föreningssektorn för att erbjuda service. Riksdagen har redan hunnit behandla förslaget om att utöka servicesedlarna till hemsjukvården. Vi har väntat länge på den reformen. Nu skall vi följa upp resultatet och vara beredda på att ytterligare utöka och utveckla systemet med servicesedlar.  Den förebyggande verksamheten i social- och hälsovården blir ständigt viktigare. Det gäller barn och unga, men också äldre. Det gäller att uppmuntra folk att fysiskt hålla sig i skick och att ta mentala problem på allvar redan i ett tidigt skede. Det här måste samhället, arbetsplatser och skolor bli ännu bättre på. Utanförskap måste motarbetas, det är ett hot mot sysselsättningen.

Den offentliga vårdpersonalen behöver avlastning. Trots att den kommunala personalen är större än någonsin tidigare, finns det också fler patienter att ta hand om. Nu måste kommunerna förbereda sig på att konkurrensen om personalen blir svårare. Vi hoppas att kommunerna använder de 600 miljoner euro, med vilka staten höjer stödet till kommunerna, till att anställa fler vårdare med fasta kontrakt. 

De familjepolitiska satsningarna är insatta enligt en tydlig tidtabell. I nästa år höjs ensamförsörjarbidraget. Följande år höjs barnbidraget för det tredje barnet, föräldrapenningarna och därpå följande år förlängs pappamånaden. Igår behandlade riksdagen förslaget om att adoptivföräldrars rätt till föräldrapenning förbättras i en remissdebatt.

Försommarens stora samtalsämne har varit dagisavgifterna. Oppositionen har mycket skickligt skrämma upp många familjer i onödan. Regeringen har inte för avsikt att slopa den subjektiva rätten till dagvård. Familjer med låga inkomster skall fortfarande få undantag från dagisavgifterna. Detta förslag skall ses som regeringens försök att styra kommunerna att förbättra sin service så att den bättre passar familjernas behov.
 
Regeringen löfte till grundskolebarnen är viktigt. Genom att återinvestera de pengar som sparas in då årskullarna blir mindre, hoppas vi att nivån på utbildningen kan bli bättre. Nu gäller det att hitta det bästa sättet att kanalisera pengarna, 80 miljoner euro, till skolorna, utan att belasta kommunernas ekonomi.

Att bygga upp en heltäckande oljebekämpningsberedskap på Östersjön är en av de största framtidsfrågorna för Finlands miljö. Oljebekämpningsberedskapen har förbättrats under de senaste åren, men räcker på inget vis till att skydda hela vår strandlinje längs Finska viken. Vi måste ha som mål att kunna skydda hela skärgården vid en stor oljeolycka. Vi är långt från den målsättningen idag.

Arbetet för att motverka klimatförändringen måste vara en central politisk fråga i varje budget, liksom åtgärder för att minska övergödningen av våra vattendrag och Östersjön. Satsningar på miljöteknik och på energisparande samt reparations- och energistöden borde höjas kraftigt under denna regeringsperiod. Dessa tyngdpunkter har riksdagen redan länge påtalat.

Utöver detta kräver miljön även andra tilläggssatsningar. Finansutskottet pekar på behovet att höja momenten för miljöarbeten och miljösaneringar samt att man förbättrar vatten och avloppsnätet i glesbygden.

Det var bra att riksdagen förde en aktualitetsdebatt om skogsindustrin förra veckan, för i den framkom också betydelsen av att det lägre vägnätet är i skick. Vår skogsindustri bedömer att vi måste få ut 10-15 miljoner kubikmeter mer virke ur våra skogar för att trygga råvaruförsörjningen. Idag är småvägarna inte i så bra skick att det kunde lyckas.

Riksdagen ökade anslagen för järnvägen med 20 miljoner i tilläggsbudgeten vilket var positivt. Vi hoppas att regeringen i höstens budgetmangling tillskriver trafiklederna, såväl vägnätet som järnvägsnätet, en tillräcklig finansiering från början, och inte skjuter över ansvaret till riksdagen. I trafikredogörelsen, som regeringen kommer att göra, bör ingå en finansieringsplan.

Vår inhemska sjöfart står inför stora utmaningar. Finland har alltid haft en ovana att följa efter konkurrenterna, med utflaggning som följd. Vi hoppas att regeringen redan nu startar beredningen av tonnageskattereformen, så att den kunde genomföras under 2008.

Samtidigt måste regeringen ta ansvar för förbindelsefärjorna som trafikerar i den befolkade skärgården. Trots att regeringen höjde anslagen i sin rambudgetmangling så ligger nivån fortfarande under innevarande års nivå. Skärgårdsbefolkningen och fritidsboende har fortfarande samma behov. Regeringsprogrammet lovar att nivån skall bevaras. Därför måste man höja momentet för skärgårdstrafik i samband med budgetmanglingen i augusti.

Utskottet har haft orsak att ägna ganska mycket tid åt biståndsfrågorna. Vårt mål, att nå millenniedeklarationens 0,7 procent av BNI, måste bestå. Regeringens tidtabell bygger på 0,51 procent år 2010. Regeringen får inte avvika från denna plan. Vi i Svenska riksdagsgruppen är glada för att finansutskottet så tydligt uppmanar och kräver att regeringen håller fast vid den utlovade biståndsnivån och vid behov ökar anslagen.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 19.6.2007.