Kolumn

Anförande om värdepapper

12.09.2007 kl. 14:20

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om värdepappersföretag, lag om ändring av värdepappersmarknadslagen och vissa lagar i samband därmed, RP 43/2007 rd

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Regeringens proposition med förslag till lag om värdepappersföretag, lag om ändring av värdepappersmarknadslagen och vissa lagar i samband därmed, som nu är föremålet för remiss till utskottet, syftar till att genomföra EG-direktivet om finansiella instrument.
Tanken är att införa ett system som gör det flexiblare för fondbörser och värdepappersförmedlare att skapa alternativa marknadsplatser för traditionell börshandel och att konkurrera sinsemellan. Flera av de allmänna bestämmelserna i 1 kap. ändras och i 1 kap. 4 § 4 mom. återfinns också en definition på vad som avses med professionell kund. Hit hör till exempel finska staten, statskontoret, affärsverk, kommuner och utländska regionala förvaltningsenheter.

Definitionen motsvarar vad som fastslagits i EG-direktivet utom på en punkt. I direktivet sägs nämligen att regionala enheter får räknas som professionell kund och under den kategorin kvalificerar Ålands landskapsregering. Detta trots att alltså utländska regionala förvaltningsenheter medtagits i förslaget. Samma sak gäller för definitionen i 1 kap. 4 § 5 mom. om så kallad kvalificerad investerare, och nu talar jag om lagen i dess nuvarande lydelse.

Bestämmelserna inverkar på hur bankerna får hantera sina kunder och vilka produkter man kan erbjuda dessa kunder. Uppenbarligen har inte detta problem uppmärksammats tidigare, men det kan knappast bero på något annat än ett förbiseende. Det kan inte finnas någon anledning till att inte landskapet Åland skulle ha samma ställning som regioner i andra delar av Europa. Konsekvensen blir att Finlands minsta kommun, Sottunga, ingår i definitionen som professionel kund eller kvalificerad investerare, men inte landskapet Åland.

Det jag talar om är alltså en liten detalj i lagen som det inte är någon svårighet för utskottet att korrigera vid behandlingen av lagförslaget, men som skulle underlätta betydligt för dem som berörs av lagen. Samma avgörande betydelse har definitionen av kvalificerad investerare som finns i den gällande lagens 1 kap. 4 § 5 mom., och i vilken det enligt lagförslaget nu inte skulle göras några ändringar.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15