I Finlands riksdag har, för att strukturera förhandlingarna, införts ett nytt system att de enskilda ministrarna har sina egna tider i plenum för att svara på frågor från riksdagsledamöterna. På fredagseftermiddagen (21.09.2007) befann sig immigrations- och Europaminister, tillika Ålandsminister Astrid Thors (sfp) i gluggen. Beträffande Åland sade sig Thors vara nöjd över utfallet i det ekonomiska systemet mellan självstyrelsen och riket, liksom skrivningarna i budgetpropositionen om lagförslag för stöd för bemanningskostnader denna höst, vidare beslut vid budgetmanglingen att beslut ska fattas nästa år om de skattåtgärder som behövs för att garantera sjöfartens verksamhetsförutsättningar, det vill säga en reformering av tonnagebeskattningen. Till detta passade Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér på att framföra att hon "som invandrare i det här landet" samt "tillhörande en minoritet" med intresse följt Thors rapport. Nauclér tackade också för att Åland fått en egen minister samt gladde sig över de positiva besluten rörande sjöfarten. Nauclér undrade därpå om minister Thors anser att Ålands självstyrelse kan fortsätta att utvecklas inom ramen för EU. "Det anses ju", påpekade Nauclér, "att det skett en stor försämring av det internationella exempel på konfliktlösning som Åland annars utgör". Även undrade Nauclér om de förbättringar av systemet som framförts av Ålands landskapsregering, bl.a. talerätten i EU kunde genomföras. Thors svarade "till vår enda invandrarledamot, ledamot Nauclér" att hon tror att det finns "goda förutsättningar" att förverkliga bland annat talerättsgruppens förslag och övriga saker som grundlagsutskottet har pekat på i sitt yttrande med anledning av det åländska lagtingets initiativ.
Gruppanföranden |
Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU
Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00
Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.
"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00
Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006
Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00
Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken
Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag
Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram
22.11.2005 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
