”Bättre att lagen antas än att den inte gör det.”

13.11.2007 kl. 17:56
Sfp:s mål är en lösning som gör lagen onödig.
Under riksdagens diskussion om Tehy-lagen poängterade alla sfp:s riksdagsledamoter i sina talturer att man önskar att lagen inte skall behöva användas. Lagen skall garantera patientsäkerheten vid massuppsägningar.

Sfp:arna har förståelse för kravet på en kännbar lönehöjning för vårdarna. En förhöjning de verkligen förtjänar. För att nå en lösning måste alla parter röra på sig

Riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos sa redan på fredagen att oberoende av vad som sker i förlikningsnämnden måste staten ha en plan B, en plan där man klart redogör för hur man garanterar människornas liv och hälsa.

Wideroos lyfte upp den relevanta frågan om vems ansvaret är ifall uppsägningarna träder i kraft och medborgarnas rätt till liv och hälsa inte kan garanteras.
- Samhället, dvs. staten, har naturligtvis det sista ansvaret och måste också bära det ansvaret, sa Wideroos

Vårdarnas löner och arbetsförhållanden samt hur många vårdare vi har i framtiden är frågor som inte kommer att vara slutligt lösta när den här konflikten är över. Åldersstrukturen i vårt land är sådan att trycket på vårdsektorn bara kommer att öka de närmaste åren, påminde Wideroos.

Mikaela Nylander sa att man som lagstiftare gärna ser att de lagar man är med om att stifta styr samhällsutvecklingen i önskad riktning och att den speciallag som avgetts av regeringen är inte någon sådan lag.

Lagen är för mig principiellt svår, men jag hyser största förståelse för att regeringen i det här svåra läget valt att försvara människoliv framom principer, sa Nylander.

Anna-Maja Henriksson: ”Oppositionen anser inte lagen vara nödvändig. Man undrar om de inte är oroliga för patienternas säkerhet. I vilket fall som helst är det bättre att denna lag antas än att den inte gör det.”

Henriksson påpekade också att lagen skulle kunna undvikas om Tehy skulle begränsa sina åtgärder så att patienterna inte skulle utsättas för direkt livsfara.

Thomas Blomqvist sa att regeringen handlat rätt när man berett och avgett ett lagförslag för att trygga patientsäkerheten vid en eventuell konflikt.
- För mig väger i alla fall statsmaktens skyldighet att skydda liv och hälsa väldigt tungt. Därför anser jag att om man alla ansträngningar till trots inte lyckas nå en lösning måste vi ha beredskap att stifta lagar som tryggar patientsäkerheten för de mest oskyddade och utsatta.

Håkan Nordman poängterade att svårigheten ligger i vad en lösning kostar, hur den skall finansieras, vad den innebär för vårdsektorn i framtiden och hur den påverkar kommande inkomstpolitiska lösningar, sa Nordman.

- Vi behöver en lösning som gör denna lag onödig. Denna lag kommer att bli nödvändig om vi inte lyckas hitta en lösning.

Nordman poängterade också att om vi skall nå en lösning i konflikten så måste Tehy vara villig att komma emot.

Mats Nylund konstaterade att även om man vid nödsituationer kan förutsätta att varje medborgare rycker in och hjälper till är det inte möjligt att vem som helst hoppar in som vårdare. De allra svagaste i vårt samhälle måste skötas av specialisterna på området.

Nylund sa att i denna situation, där två grundläggande rättigheter kolliderar, så måste vi prioritera patienters rätt till vård högre än Tehys rätt att driva sina medlemmars intressen.

När det första barnet dör som resultat av denna konflikt, vill jag inte leva resten av mitt liv med den känslan att jag inte gjorde allt jag kunde för att hindra det, avslutade Nylund.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00