Svenska riksdagsgruppen lyfte upp barnen, miljön och kunnandet i gruppanförandet om nästa års budget

17.12.2007 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen är till största delen nöjd med budgetförslaget för 2008. Det framhöll riksdagsledamot Christina Gestrin i dagens budgetdebatt i riksdagen. Gestrin är Svenska riksdagsgruppens representant i riksdagens finansutskott. Gestrin berörde i sitt anförande särskilt satsningarna på barn, ungdom, miljön och kommunikationer.
– Budgeten nästa år innehåller flera satsningar för att förbättra situationen för barn och barnfamiljer; bland annat en höjning av ensamförsörjartillägget samt satsningar på psykiatriska tjänster för barn och unga. Frågeställningen är aktuell i och med illamåendet hos barn och barnfamiljer ökat bland annat till följd av olika alkoholrelaterade och mentala problem, sade Gestrin.
 
På miljösektorn lyftes fram de höjda satsningarna på Östersjön genom höjda anslag till vatten- och avloppsarbeten, samt satsningar på energisparande.
 
Christina Gestrin betonade att en grundförutsättning för ett framgångsrikt universitetsväsende i vårt land är att basfinansieringen är i skick för alla våra universitet och högskolor. Att anslaget för basfinansieringen ökas med 5 miljoner euro är nödvändigt, sade Gestrin.
 
Svenska riksdagsgruppen är dock mycket kritisk till de omdisponeringar som gjorts för en del av trafikprojekten, och anser att tidtabellen för stamväg 51 inte borde ha ändrats. Gruppen förutsätter att de projekt som riksdagen redan en gång godkänt genomförs innan beslut om nya infra-projekt görs.
 
Tidigare under dagen diskuterades även i plenum uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram. I den debatten höll riksdagsledamot Håkan Nordman Svenska riksdagsgruppens anförande. Nordman betonade särskilt sysselsättningens roll som grunden för en hållbar offentlig ekonomi.
 
– Den övergripande målsättningen för den ekonomiska politiken skall vara en hög sysselsättningsgrad. På lång sikt bör det tidigare uttalade målet om en sysselsättningsgrad på 75 % ännu gälla, sade Nordman och framhöll även behovet av en ökad arbetskraftsinvandring.
– Arbetskraftsinvandringen lättar på arbetskraftsbristen och de medföljande familjerna bidrar till en sundare demografisk utveckling. Vi behöver modeller för invandringens positiva effekter kan tas i beaktande i kalkylerna, konstaterade Nordman
 
  
Nästan en tredjedel av Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner godkända
 
 
Många av de budgetmotioner som Svenska riksdagsgruppens medlemmar lämnade in under hösten har omfattats i det förslag till statsbudget som Riksdagen behandlar denna vecka. Totalt lämnade Svenska riksdagsgruppen in 46 budgetmotioner 2007, varav 13 nu godkänts.
 
Anslaget för vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten under jord- och skogsbruksministeriets moment, vilket flera av Svenska riksdagsgruppens medlemmar motionerat om, höjs med 2,5 miljoner euro. Dessutom höjs även miljöministeriets anslag för miljövårdsarbeten med tre miljoner och miljöorganisationernas anslag med 113 000 euro. Även anslag för uppgörande av en vindatlas finns i budgeten för nästa år. Finlands yrkesfiskarförbund får ett anslag om 100 000 euro för sin verksamhet, 4H får ett höjt anslag om 250 000 euro och landsbygdsrådgivningen får också en halv miljon till. Också Svenska Finlands folkting får 100 000 mer än i år för sin verksamhet. Även anslagen förbindelsbåtstrafiken i skärgården höjs med 200 000 euro. Anslaget skall användas till att rusta upp bryggorna för förbindelsebåtstrafiken. Anslaget för enskilda vägar höjs med 5 miljoner.
 
Svenska riksdagsgruppen är speciellt nöjd över att 4 miljoner öronmärks för psykiatriska tjänster för barn och ungdomar, och hoppas nu att anslaget blir permanent.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00