Nauclér om Ålandssystemet

19.12.2007 kl. 15:10

År 2002 gav den dåvarande finländska regeringen en proposition (RP 18/2002) om att självstyrelselagen för Åland ändras. De viktigaste ändringsförslagen gäller landskapet Ålands medverkan i processen när beslut som fattas inom EU bereds nationellt och inom EU. Bestämmelserna om landskapets deltagande i beslut som gäller EU skall enligt förslaget preciseras utifrån erfarenheterna efter att Finland blev med-lem i EU. Förslagen avser att garantera att landskapets inflytande säkerställs i de frågor som enligt själv-styrelselagen hör till landskapets behörighet. I lagförslaget betonas också riks- och landskapsmyndighe-ternas skyldigheter att samråda så att Finland i mån av möjlighet kan ha en enhetlig ståndpunkt. I situa-tioner där landskapets och rikets ställningstaganden inte kan sammanjämkas, skall Finland på begäran av landskapet delge landskapets ståndpunkt i beredningen inom EU. Också när det gäller genomföran-det av beslut som fattats inom EU skall riket och landskapet samråda, t.ex. i situationer där de beslut som de fattar är beroende av varandra eller kan påverka varandra. I propositionen ingår ytterligare ett förslag om att s.k. budgetlagar i undantagsfall skall kunna sättas i kraft genast när lagtinget har antagit dem. I propositionen ingår också ändringar som avser att i lagtekniskt hänseende anpassa självstyrelse-lagen till grundlagen och annan ny lagstiftning. Benämningen »Ålands landskapsstyrelse« ändras till »Ålands landskapsregering«, eftersom landskapsförbunden har tagit i bruk benämningen landskapssty-relse. Den föreslagna lagen avsågs träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst.

I ett uttalande i anslutning till denna regeringsproposition med förslag till lag om ändring av självstyrel-selagen för Åland förutsatte riksdagens grundlagsutskott att regeringen i samråd med landskapet Åland skyndsamt utreder om bestämmelserna i självstyrelselagen om grunderna för presidentens utövande av sin vetorätt behöver ändras till den del det gäller relationen mellan landskapslagarna och kravet i inter-nationella konventioner och EU-rättsakter och att regeringen lämnar en proposition med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen på denna punkt. I ett annat uttalande beträffande samma proposition förutsatte grundlagsutskottet att regeringen utreder behov och möjligheter att föra över den specialupp-gift som finns inskriven i 19 § i självstyrelselagen från högsta domstolen till något annat oberoende rätt-skipningsorgan. Med anledning av uttalandet har justitieministeriet fört diskussioner med landskapsre-geringen på Åland. Enligt regeringens uppfattning har systemet huvudsakligen fungerat tillfredsställan-de. En ändring av systemet är förknippad med principiellt viktiga konstitutionella spörsmål och frågor som hänför sig till grunderna för Ålands självstyrelse. Regeringen menar att det inte finns något behov av skyndsamma reformer, och att reformer inte kan inledas utan grundliga utredningar. Justitieministe-riet har av denna anledning beställt en utredning av en utomstående expert. Utredningen gavs offentlig-het i mars 2006 och har sänts för remiss till landskapsregeringen, Ålandsdelegationen, högsta domstolen och justitiekanslern i statsrådet. Regeringen anser utifrån utredningen i ärendet att problematiska situa-tioner är så pass sällsynta och osannolika att de inte stöder en grundläggande ändring av självstyrelsesy-stemet på det sätt som föreslagits i grundlagsutskottets första uttalande. Utredningen och utlåtandena visar också att det inte finns behov av att föra över den uppgift att ge utlåtande som hänför sig till lag-stiftningskontrollen över landskapslagarna från högsta domstolen till något annat organ. En eventuell överföring av uppgiften kan inte heller motiveras ur kostnads- eller effektivitetssynvinkel. Enligt reger-ingens uppfattning ger uttalandena inte längre anledning till fortsatta åtgärder. Utskottet nöjer sig med utredningen och anser att inga fortsatta åtgärder krävs. Uttalandena behöver inte längre tas upp i berät-telsen.

Kontrollen av åländska lagar bygger på Nationernas förbunds beslut i Genève år 1921 där systemet med Ålandsdelegationens granskning, möjligheten till utlåtande av Högsta domstolen samt Presidentens vetorätt skapades. Systemet har under självstyrelsens 85 åriga historia fungerat väl och förfinats så att det väckt internationellt intresse och framstått som en förebild för andra. Följaktligen finns det från landskapets sida inget intresse av att ändra på systemet. Inte heller den utredning som gjordes av för-valtningsrådet Niilo Jääskinen vid Högsta Domstolen kunde hitta några problem med systemet som borde åtgärdas. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér vill framhålla att det är ytterst glädjande att ärendet nu vid sin behandling i grundlagsutskottet (GrUB 7/2007) konstaterats vara avfört från dagord-ningen och att ärendet slutbehandlats av riksdagen den 13 december 2007.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00