Henriksson: Riksdagen sparkade igång

11.02.2008 kl. 10:00
Det blev en intensiv start då 2008 års riksmöte öppnades i början av veckan.

Genast på måndag morgon möttes vi riksdagsledamöter av hundratals demonstranter från Kemijärvi. Jag förstår väl deras frustration över börsbolaget Stora Ensos styrelses beslut att lägga ner fabriken. På en liten ort är följdverkningarna kännbara för såväl kommunen som för de enskilda familjerna som drabbas.

Därför är det också viktigt, att regeringen och riksdagen har beredskap att bidra till skapande av nya arbetsplatser i Kemijärvi och också på andra orter som drabbas hårt av omstruktureringar. Samtidigt är det bra att komma ihåg att fabriker har lagts ner tidigare på många håll i vårt land. Vi behöver inte gå längre än till Jakobstad, för att där hitta historieskrivningar som vittnar om detta. Ta till exempel Europas näststörsta tobaksfabrik Strengbergs, som i tiderna hade över 1500 arbetstagare, eller Wärtsilä som också i Jakobstad sysselsatte flere hundra personer. Av dessa fabriker finns inget annat än byggnaderna kvar i staden. Däremot finns det nya aktiviteter i byggnaderna och mer håller på att skapas.

Ser vi till dagsläget har vi också 100 arbetsplatser hotade på Walki-Wisa i Jakobstad, något som vittnar om att det sker stora förändringar på arbetsmarkanden på många håll i vårt land just nu, inte bara i Kemijärvi. Fredagens dystra besked från Telia-Sonera om nedskärningar som berör omkring tusen anställda i Finland bekräftar också att så är fallet. I all denna turbulens skall vi ändå komma ihåg att det under de senaste åren skapats fler arbetsplatser totalt sett i landet än vad som fallit bort. Detta gäller i högsta grad också Jakobstadsregionen. Något vi har skäl att glädjas över.

Det speciella i fallet Kemijärvi, är naturligtvis att det handlar om ett börsbolag där staten har ett betydande aktieinnehav, dock inte majoritet.(Annat var det med Wärtsilä då det begav sig och fabriken lades ner i Jakobstad). Frågan blir naturligtvis då hur staten skall agera. Då presidenten öppnade riksmötet i tisdags, efterlyste hon vishet av riksdagen, samtidigt som hon påpekade att frågan om Kemijärvi inte har någon enkel lösning. Den fråga jag tycker att vi alla i riksdagen borde ställa oss är "Vad skall staten äga och varför"? Då skulle jag själv resonera som så, att företag som upprätthåller för landet strategiskt centrala funktioner, är sådana där staten behöver ha ett starkt ägande. Till den skaran hör bland annat YLE och Finnair. Däremot är jag inte övertygad om att staten skall koka cellulosa. Till den här frågan finns det orsak att återkomma.

Oppositionen lämnade i fredags in en interpellation om statens ägarpolitik, och det kommer att vara samtalsämne nummer ett under nästa vecka i riksdagen.  Det blir en intensiv vårvinter och vår. Den trafikpolitiska redogörelsen kommer troligen i april, tingsrättsreformen står för dörren, en säkerhetspolitisk redogörelse är under arbete, klimat- och energipolitiken kommer att debatteras, socialskyddsreformen förbereds och så vidare. Mitt i alla dessa reformer och redogörelser är det viktigt att komma ihåg att det mesta vi jobbar med i riksdagen tar sikte på att vi alla i vårt land skall kunna leva ett gott liv i vår vardag.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00