Henriksson: Riksdagen sparkade igång

11.02.2008 kl. 10:00
Det blev en intensiv start då 2008 års riksmöte öppnades i början av veckan.

Genast på måndag morgon möttes vi riksdagsledamöter av hundratals demonstranter från Kemijärvi. Jag förstår väl deras frustration över börsbolaget Stora Ensos styrelses beslut att lägga ner fabriken. På en liten ort är följdverkningarna kännbara för såväl kommunen som för de enskilda familjerna som drabbas.

Därför är det också viktigt, att regeringen och riksdagen har beredskap att bidra till skapande av nya arbetsplatser i Kemijärvi och också på andra orter som drabbas hårt av omstruktureringar. Samtidigt är det bra att komma ihåg att fabriker har lagts ner tidigare på många håll i vårt land. Vi behöver inte gå längre än till Jakobstad, för att där hitta historieskrivningar som vittnar om detta. Ta till exempel Europas näststörsta tobaksfabrik Strengbergs, som i tiderna hade över 1500 arbetstagare, eller Wärtsilä som också i Jakobstad sysselsatte flere hundra personer. Av dessa fabriker finns inget annat än byggnaderna kvar i staden. Däremot finns det nya aktiviteter i byggnaderna och mer håller på att skapas.

Ser vi till dagsläget har vi också 100 arbetsplatser hotade på Walki-Wisa i Jakobstad, något som vittnar om att det sker stora förändringar på arbetsmarkanden på många håll i vårt land just nu, inte bara i Kemijärvi. Fredagens dystra besked från Telia-Sonera om nedskärningar som berör omkring tusen anställda i Finland bekräftar också att så är fallet. I all denna turbulens skall vi ändå komma ihåg att det under de senaste åren skapats fler arbetsplatser totalt sett i landet än vad som fallit bort. Detta gäller i högsta grad också Jakobstadsregionen. Något vi har skäl att glädjas över.

Det speciella i fallet Kemijärvi, är naturligtvis att det handlar om ett börsbolag där staten har ett betydande aktieinnehav, dock inte majoritet.(Annat var det med Wärtsilä då det begav sig och fabriken lades ner i Jakobstad). Frågan blir naturligtvis då hur staten skall agera. Då presidenten öppnade riksmötet i tisdags, efterlyste hon vishet av riksdagen, samtidigt som hon påpekade att frågan om Kemijärvi inte har någon enkel lösning. Den fråga jag tycker att vi alla i riksdagen borde ställa oss är "Vad skall staten äga och varför"? Då skulle jag själv resonera som så, att företag som upprätthåller för landet strategiskt centrala funktioner, är sådana där staten behöver ha ett starkt ägande. Till den skaran hör bland annat YLE och Finnair. Däremot är jag inte övertygad om att staten skall koka cellulosa. Till den här frågan finns det orsak att återkomma.

Oppositionen lämnade i fredags in en interpellation om statens ägarpolitik, och det kommer att vara samtalsämne nummer ett under nästa vecka i riksdagen.  Det blir en intensiv vårvinter och vår. Den trafikpolitiska redogörelsen kommer troligen i april, tingsrättsreformen står för dörren, en säkerhetspolitisk redogörelse är under arbete, klimat- och energipolitiken kommer att debatteras, socialskyddsreformen förbereds och så vidare. Mitt i alla dessa reformer och redogörelser är det viktigt att komma ihåg att det mesta vi jobbar med i riksdagen tar sikte på att vi alla i vårt land skall kunna leva ett gott liv i vår vardag.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15