Wideroos: Kemijärvi och Stora Enso

11.02.2008 kl. 10:11
Riksdagens vårsession inleddes som vanligt med talmansval och det innehöll inga överraskningar. Men starten blev ändå annorlunda och det har att göra med Stora Ensos beslut att lägga ner Kemijärvifabriken. Kemijärviborna är naturligtvis bekymrade - det är en stor sak och det är inte lätt att hitta ersättande arbetsplatser. Därför ordnade de en demonstration utanför riksdagshuset där riksdagsgrupperna gavs möjlighet att kommentera deras krav. Kravet var ingen överraskning - man vill att beslutet tas tillbaka och att fabrikerna kan fortsätta sin verksamhet i Kemijärvi.

Orsaken till att demonstrationen ordnades vid riksdagshuset är att staten äger aktier i Stora Enso och därför riktas blickarna mot regeringen och riksdagen. Man vill att staten via sitt aktieinnehav påverkar beslutet i en annan riktning. Då gäller det att minnas att Stora Enso är ett börsbolag och att staten inte är majoritetsägare.

Majoriteten av aktierna innehas av Wallenberg-koncernen och rikssvenska stiftelser. Den finländska staten äger 12,6 % av aktierna och har 25 % av rösterna på bolagsstämman. Däremot är staten inte representerad i bolagets styrelse.

Problemets kärna handlar egentligen om att Stora Enso är ett börsbolag som skall fungera enligt de reglerna. Och till de reglerna hör inte beslut med regionalpolitiska konsekvenser. Däremot har naturligtvis både regeringen och riksdagen ansvar för regionalpolitiken. Men den måste utövas med andra instrument än via ett börsnoterat bolag. Och regeringen har naturligtvis andra instrument. Utlokalisering av statlig verksamhet, olika ekonomiska stödformer via t.ex. TE-centralerna, skattepolitiska intstrument o.s.v.

Men det skall medges att det inte är lätt att på kort tid åstadkomma ersättande arbetsplatser. Strukturomvandlingar i alla former är svåra och kräver både tid och gott omdöme. Ersättande arbetsplatser måste givetvis vara av det slaget att de är bestående så att lokalbefolkningen har en stark tillit till det nya som händer.

Tyvärr tror jag att vi kommer att se en hel del av så kallade strukturomvandlingar i vårt land de kommande åren. Vi lever inte mera som ett isolerat land utan vi är beroende av vad som händer i världen runt omkring oss. Och den påverkar garanterat de beslut som i olika sammanhang görs i Finland.

Jag tycker också att det är viktigt att vi har någon slags beredskap att acceptera förändringar - de kommer i vilket fall som helst. Bäst är det ju om vi agerar så att vi kan vara med och påverka förändringarna och allra helst så att vi på förhand har en egen strategi. Det är inte lätt, men nog nödvändigt.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi
09.02.2022 kl. 15:00

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53