Wideroos: Kemijärvi och Stora Enso

11.02.2008 kl. 10:11
Riksdagens vårsession inleddes som vanligt med talmansval och det innehöll inga överraskningar. Men starten blev ändå annorlunda och det har att göra med Stora Ensos beslut att lägga ner Kemijärvifabriken. Kemijärviborna är naturligtvis bekymrade - det är en stor sak och det är inte lätt att hitta ersättande arbetsplatser. Därför ordnade de en demonstration utanför riksdagshuset där riksdagsgrupperna gavs möjlighet att kommentera deras krav. Kravet var ingen överraskning - man vill att beslutet tas tillbaka och att fabrikerna kan fortsätta sin verksamhet i Kemijärvi.

Orsaken till att demonstrationen ordnades vid riksdagshuset är att staten äger aktier i Stora Enso och därför riktas blickarna mot regeringen och riksdagen. Man vill att staten via sitt aktieinnehav påverkar beslutet i en annan riktning. Då gäller det att minnas att Stora Enso är ett börsbolag och att staten inte är majoritetsägare.

Majoriteten av aktierna innehas av Wallenberg-koncernen och rikssvenska stiftelser. Den finländska staten äger 12,6 % av aktierna och har 25 % av rösterna på bolagsstämman. Däremot är staten inte representerad i bolagets styrelse.

Problemets kärna handlar egentligen om att Stora Enso är ett börsbolag som skall fungera enligt de reglerna. Och till de reglerna hör inte beslut med regionalpolitiska konsekvenser. Däremot har naturligtvis både regeringen och riksdagen ansvar för regionalpolitiken. Men den måste utövas med andra instrument än via ett börsnoterat bolag. Och regeringen har naturligtvis andra instrument. Utlokalisering av statlig verksamhet, olika ekonomiska stödformer via t.ex. TE-centralerna, skattepolitiska intstrument o.s.v.

Men det skall medges att det inte är lätt att på kort tid åstadkomma ersättande arbetsplatser. Strukturomvandlingar i alla former är svåra och kräver både tid och gott omdöme. Ersättande arbetsplatser måste givetvis vara av det slaget att de är bestående så att lokalbefolkningen har en stark tillit till det nya som händer.

Tyvärr tror jag att vi kommer att se en hel del av så kallade strukturomvandlingar i vårt land de kommande åren. Vi lever inte mera som ett isolerat land utan vi är beroende av vad som händer i världen runt omkring oss. Och den påverkar garanterat de beslut som i olika sammanhang görs i Finland.

Jag tycker också att det är viktigt att vi har någon slags beredskap att acceptera förändringar - de kommer i vilket fall som helst. Bäst är det ju om vi agerar så att vi kan vara med och påverka förändringarna och allra helst så att vi på förhand har en egen strategi. Det är inte lätt, men nog nödvändigt.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00