Henriksson: Statens ägande tände debatten

18.02.2008 kl. 11:41
Under veckan som gått har regeringen fått svara på oppositionens interpellation om Kemijärvi och statens roll som ägare. Oppositionen med vänsterförbundet och socialdemokraterna I spetsen har kritiserat regeringen, och vill fälla den. Som orsak anger de att regeringen inte ingripit tillräckligt starkt i bolagets operativa ledning och förhindrat en nedläggning av fabriken.

Samtidigt som riksdagen fört denna debatt har vi fått ta del av ytterligare oroväckande budskap från skogsindustrin. Läget tycks vara kärvare för branschen än på länge. Permitteringsvarsel har också getts under veckan, bland annat till de anställda vid UPM-Kymmenes sågar. En faktor som har stor betydelse för industrins lönsamhet är de ryska virkestullarna. I den offentliga diskussionen förekommer också öppet farhågor om att Kemijärvi bara är den första fabrik som får stängas, och att mera kan vara på kommande.

Det är klart att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region som drabbas. Det vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press nedläggningsbeslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära för alla inblandade. Det här har man också fått erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

Naturligtvis är det också så att det är svårt att acceptera att en fabrik som gått på vinst läggs ner. Ändå kan väl ingen tro att Stor-Ensos styrelses beslut att lägga ner Kemijärvi cellulosafabrik, är något som man gör för nöjes skull. Det måste finnas andra orsaker, som de i den operativa ledningen ansett vara avgörande. Skulle staten på basen av sitt ägande (25 %) i bolaget, gå in i den vardagliga operativa verksamheten skulle detta starkt underminera statens trovärdighet som ägare i övriga ägares och placerares ögon. Då det gäller börslistade bolag i allmänhet, kunde i värsta fall ett sådant agerande från statens sida skada bolagens trovärdighet och deras verksamhetsförutsättningar kunde drastiskt försämras.

Oppositionen tycks också ha ett väldigt kort minne. De regler för statligt ägande och ägarstyrning som nu finns, härstammar nämligen från de tider då socialdemokraterna och vänsterförbundet själva satt i regeringen. Symptomatiskt är också, att oppositionen inte nämner något alternativ till hur statens ägarstyrning borde skötas.

Slutligen. Både regeringen och riksdagen har ett stort ansvar för regionalpolitiken I de fall när strukturomvandlingar slår mot våra regioner, kommuner och städer måste det offentliga vara berett att stöda och hjälpa. Ansvaret för regionernas välmående måste utövas med andra instrument än via ett börsnoterat bolag Regeringen har lovat att bistå de orter som drabbas av Stora Ensos beslut att lägga ner fabrikerna. Nu borde man därför koncentrera sig på att skapa nya arbetsplatser för att så många som möjligt skall kunna få ett nytt jobb på sin egen hemort. Samtidigt får vi bara hoppas att läget för skogsindustrin inte ytterligare försämras. I den mån regeringen med statliga beslut kan påverka verksamhetsförutsättningarna för skogsindustrin i framtiden, skall den också göra det.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30