Henriksson: Statens ägande tände debatten

18.02.2008 kl. 11:41
Under veckan som gått har regeringen fått svara på oppositionens interpellation om Kemijärvi och statens roll som ägare. Oppositionen med vänsterförbundet och socialdemokraterna I spetsen har kritiserat regeringen, och vill fälla den. Som orsak anger de att regeringen inte ingripit tillräckligt starkt i bolagets operativa ledning och förhindrat en nedläggning av fabriken.

Samtidigt som riksdagen fört denna debatt har vi fått ta del av ytterligare oroväckande budskap från skogsindustrin. Läget tycks vara kärvare för branschen än på länge. Permitteringsvarsel har också getts under veckan, bland annat till de anställda vid UPM-Kymmenes sågar. En faktor som har stor betydelse för industrins lönsamhet är de ryska virkestullarna. I den offentliga diskussionen förekommer också öppet farhågor om att Kemijärvi bara är den första fabrik som får stängas, och att mera kan vara på kommande.

Det är klart att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region som drabbas. Det vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press nedläggningsbeslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära för alla inblandade. Det här har man också fått erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

Naturligtvis är det också så att det är svårt att acceptera att en fabrik som gått på vinst läggs ner. Ändå kan väl ingen tro att Stor-Ensos styrelses beslut att lägga ner Kemijärvi cellulosafabrik, är något som man gör för nöjes skull. Det måste finnas andra orsaker, som de i den operativa ledningen ansett vara avgörande. Skulle staten på basen av sitt ägande (25 %) i bolaget, gå in i den vardagliga operativa verksamheten skulle detta starkt underminera statens trovärdighet som ägare i övriga ägares och placerares ögon. Då det gäller börslistade bolag i allmänhet, kunde i värsta fall ett sådant agerande från statens sida skada bolagens trovärdighet och deras verksamhetsförutsättningar kunde drastiskt försämras.

Oppositionen tycks också ha ett väldigt kort minne. De regler för statligt ägande och ägarstyrning som nu finns, härstammar nämligen från de tider då socialdemokraterna och vänsterförbundet själva satt i regeringen. Symptomatiskt är också, att oppositionen inte nämner något alternativ till hur statens ägarstyrning borde skötas.

Slutligen. Både regeringen och riksdagen har ett stort ansvar för regionalpolitiken I de fall när strukturomvandlingar slår mot våra regioner, kommuner och städer måste det offentliga vara berett att stöda och hjälpa. Ansvaret för regionernas välmående måste utövas med andra instrument än via ett börsnoterat bolag Regeringen har lovat att bistå de orter som drabbas av Stora Ensos beslut att lägga ner fabrikerna. Nu borde man därför koncentrera sig på att skapa nya arbetsplatser för att så många som möjligt skall kunna få ett nytt jobb på sin egen hemort. Samtidigt får vi bara hoppas att läget för skogsindustrin inte ytterligare försämras. I den mån regeringen med statliga beslut kan påverka verksamhetsförutsättningarna för skogsindustrin i framtiden, skall den också göra det.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15